Wikipedia:Stilguide

 Denna sida är en riktlinje på svenskspråkiga Wikipedia.
Riktlinjedokument beskriver arbetssätt som de flesta användare rekommenderar – om så inte är fallet ska sidan uppdateras. Större förändringar bör dock kommenteras på diskussionssidan.
Genvägar:
WP:SG
WP:STIL
Stilguide


Stilguiden ger rekommendationer om språklig stil på svenskspråkiga Wikipedia. Rekommendationerna finns eftersom det ger ett bättre helhetsintryck om stilen i artiklarna inte spretar alltför mycket och följer gängse språkregler. Ofta är det därför bra att följa vissa gemensamma riktlinjer, men dessa är inte tvingande. Wikipedias mål är att skriva ett uppslagsverk, och till detta används det språk och den stil som är mest lämplig. Man kan alltid hänvisa andra användare till denna guide, men ibland kan något i artikelns ämne eller innehåll göra det bättre att skriva på andra sätt.

Innehåll

[redigera] Korrekt svenska

  • Skriv på svenska. Texter på andra språk brukar tas bort relativt fort.
  • Undantag kan vara citat, samt relevanta namn på andra språk eller alfabet.
    Iaktta dock artikelns läsbarhet och disponera sådan text på lämplig plats i artikeln eller i en språkruta. Se vidare Wikipedia:Disposition
  • Vi följer svenska gängse språkregler.[1] Se vidare Wikipedia:Språkvård.

[redigera] Artikelns namn

[redigera] Språklig stil

  • Referera inte till dig själv eller läsaren. Enskilda personers erfarenheter är inte verifierbara, varför det sällan är lämpligt att skriva i första person (jag-form). Undvik att använda ordet "du" eller på annat sätt tilltala läsaren.
  • Undvik talspråksmarkörer. Talspråk innehåller många småord "ju", "så" och så vidare som inte har mycket innehåll. En något högre stilnivå utan sådana vardagliga formuleringar är att föredra.
  • Undvik ålderdomlig eller högtravande stil. För den som saknar större läsvana ger ord såsom "eljest" ett intryck av trovärdighet och auktoritet. Den som har en viss läsvana kommer bara att tycka att det låter tillgjort. Wikipedia är ett modernt uppslagsverk.
  • Skriv ut förkortningar. Pappersuppslagsverk använder många förkortningar för att spara plats. Wikipedia har dock närmast obegränsat med plats, och texten blir mera lättläst om man skriver ut förkortningar.
  • Undvik överdriven substantivering. När man försöker skriva i en något högre stilnivå och kanske lite mera formellt än vad man brukar, händer det att resultatet blir att många av meningarna skrivs i passiv form och substantiviserat på ett sätt som ibland skämtsamt kallas substantivsjukan. "Beslut togs om att" är dock inte särskilt lättläst; "Styrelsen tog beslut om att" eller "styrelsen beslutade att" är smidigare svenska.
  • Krångla inte till det i onödan. Det kan finnas skäl att skriva "saknar inte", men oftast fungerar det bättre med bara "har".
  • Ta hänsyn till läsarnas kunskapsnivå. Wikipedia är tänkt som ett uppslagsverk så det är bra om artiklarna skrivs så att det krävs så lite förkunskaper som möjligt för att förstå dem; anledningen till att man slog upp något var ju förmodligen att man ville lära sig. Att förklara svåra ord med någon bisats kan vara tänkvärt, men tänk på om det är ett väldigt fackligt uttryck eller om det är något som man kan nöja sig med att wikilänka till. Om artikeln ändå blir lite svårförståelig - ibland är det på grund av ämnets natur oundvikligt - försök då kanske att skapa ett första stycke med en begriplig sammanfattning.
  • Använd subjekt. I korrekt skriven svenska råder subjektstvång, skriv inte "Var chef över xx". Skriv istället: "Han/hon/namn var chef över xx". Det finns en hel del artiklar på Wikipedia med meningar som inte innehåller subjekt. Dessa bör bearbetas och kan inte ses som något föredöme.
  • Ersätt inte verb med komman. Wikipedia lider inte av den utrymmesbrist som ofta får tryckta uppslagsverk att använda telegramliknande formuleringar; vi kan och bör använda fullständiga meningar. Skriv exempelvis inte "Fredrik Reinfeldt, statsminister i Sverige" utan "Fredrik Reinfeldt är statsminister i Sverige". Wikipedia uppdateras dessutom kontinuerligt, så "är" kan ändras till "var" när det blir aktuellt.
  • Ersätt inte prepositioner med komman. Wikipedia lider inte av utrymmesbrist (se punkten ovan) och det finns ingen anledning att tillämpa onödiga anglicismer. Skriv exempelvis inte "Luleå är en stad i Norrland, Sverige" utan "Luleå är en stad i Norrland i Sverige".
  • Skriv ur ett neutralt perspektiv. Se WP:NPOV.

[redigera] Kursivering

Följande typer av text brukar kursiveras:

  • Titlar på kulturprodukter, exempelvis filmer, böcker, konstverk, tidningar och tidskrifter
  • Namn på fartyg
  • Uttryck på främmande språk
  • När ord eller termer i sig diskuteras, exempelvis "Begreppet patriarkat användes inte inom feminismen före 1900-talet". Detta gäller dock i de flesta fall bara vid första förekomsten av ordet eller termen.
  • Vetenskapliga art- och släktnamn samt undergrupper till dessa, men inte namn på familjer, ordningar och andra övergrupper.

Citat bör inte kursiveras då detta gör texten mer svårläst. Vanliga citationstecken kan användas på kortare citat och vid längre uttalanden kan man tillämpa mallen {{citat}}.

[redigera] Struktur och disposition

En beskrivning av ett vanligt artikelupplägg, särskilt vad gäller en artikels början, finns på Wikipedia:Disposition. Ofta kan man ta en artikel inom ett närliggande ämne som mall för disposition av en artikel. Ibland finns förslag på artikelupplägg på ett projekt inom området.

[redigera] Wikilänkar

Wikilänkar ska leda läsaren till annan intressant information, men överlänkning stör läsningen. I allmänhet bör ett ord wikilänkas bara första gången det nämns i löpande text. Undantag kan göras i långa artiklar där det är länge sedan ordet förekom i texten eller där det är visuellt fördelaktigt att länka, eftersom övriga begrepp i till exempel en tabell eller uppräkning är länkade. Ofta är det lämpligt att länka fackuttryck och egennamn om de är rimliga ämnen för egna artiklar. Artiklar om ämnen som på något sätt anknyter till artikeln bör prioriteras, samt artiklar som det leder få wikilänkar till. Det är bra att länka även till oskrivna artiklar, det vill säga skapa röda länkar, om artikelns ämne förtjänar en artikel. Är man osäker kan det vara bra att vara restriktiv med länkning av exempelvis personnamn.

Rubriker och det fetstilade artikelnamnet först i artikeln bör stå självständigt, och bör normalt inte wikilänkas. Om ett stycke är en sammanfattning av en underartikel, länkar man bättre till underartikeln genom en upplysning om saken med indrag och kursiv stil alternativt med mall avsedd för ändamålet.

Viktiga årtal och datum kan vid behov wikilänkas, men man behöver inte slentrianmässigt länka mindre intressanta tidsangivelser. I allmänhet finns det många andra ord i texten som bättre förtjänar wikilänkning än varje årtal som nämns.

[redigera] Krångla inte till det!

Huvudartikel: Wikipedia:Krångla inte till det

Syftet med Wikipedia är att skapa en encyklopedi som dessutom är enkel att redigera och underhålla. Det blir enklare för den som skriver och dem som senare modifierar artiklarna om man inte överdriver utsmyckningen av dem med diverse CSS- och HTML-taggar eller mallar. Rekommendationen är att inte använda komplexare taggar eller mallar än nödvändigt för att presentera informationen på ett användbart och tydligt sätt. Detta betyder att man bör använda CSS, HTML och mallar sparsamt och endast när det finns goda skäl.

[redigera] Se även

Under samlingsrubriken "Se även" placeras oftast länkar till andra artiklar i svenska Wikipedia som berör ämnet på ett självklart sätt, men som inte nämnts i huvudtexten. Under rubriken "Se även" kan man ibland även placera rubriken "Externa länkar" och då bör avsnittet komma sist i artikeln, efter källhänvisningarna.

[redigera] Fotnoter/Noter

  1. ^ Rekommenderad läsning Svenska skrivregler, utgivna av Svenska språknämnden (Stockholm: Liber, 2000. Som e-bok med revideringar: Liber, april 2002.)

[redigera] Källor

Källor är bra att ange i artiklarna, och placeras under en egen rubrik ovanför "Externa länkar". Finns det olika slags källor kan de samlas under samlingstermen "Referenser". Se även Wikipedia:Disposition.

[redigera] Vidare läsning/Lästips/Litteratur m.fl.

En artikelförfattare kan ibland vilja lägga in fler verk, i synnerhet tryckta böcker, än vad som är nödvändigt under rubriken "Källor". För att tipsa läsaren om hur man ytterligare kan förkovra sig i det aktuella ämnet kan man lägga in en särskild lista på titlar med relevant information. Om man väljer att göra det måste man vara noga med att inte blanda ihop denna rubrik med källor som använts för att belägga påståenden i artikeln.

[redigera] Externa länkar

Huvudartikel: Wikipedia:Externa länkar

Wikipedia är ingen länksamling; i de flesta fall är det olämpligt att länka till alla internet-sidor som överhuvud taget berör ämnet. I de flesta fall är det inte heller relevant med fler än tre externa länkar, men naturligtvis kan det förekomma undantag. Externa länkar placeras i allmänhet under en egen rubrik i slutet av artikeln. En del menar att rubriken förblir densamma även om det bara finns en extern länk under; andra skriver "Extern länk" om det bara finns en. Många glömmer dock att ändra rubriken om ytterligare länkar tillkommer, varför rubriken "Externa länkar" rekommenderas oavsett antalet länkar som finns under.

Länkar till direkta källor skall däremot helst ligga i huvudtexten. I första hand bör sådana källor anges med hjälp av Wikipedias system för källhänvisningar. Det går även att lägga in en extern länk direkt i löptexten på det här sättet: Sjukvårdsbudgeten under Saddam Husseins tid var 16 miljoner dollar; 2004 hade den ökat till 1 000 miljoner dollar [1]. Denna metod används dock i första hand på Wikipedias diskussionssidor.

Vissa avråder från användning av ordet "hemsida". Svenska datatermgruppen skriver att ordet hemsida bäddar för begreppsförvirring, och att man i stället bör man använda andra, mer precisa termer som webbplats, webbsida, och startsida. Ordet hemsida är dock något vanligare i tal och är fortfarande fullt gångbart i bland annat massmedia. I sammansättningar passar ordet "sajt" bra, såsom i ekonomisajt eller spelsajt.

När den person, organisation, företag eller liknande som artikeln behandlar har en egen webbplats brukar det vara relevant att inkludera en länk till denna. Det är då vanligt att beskriva länken som "X:s webbplats" eller alternativt "X:s hemsida". I många artiklar används formatet "X, officiell webbplats" för att markera att det inte rör sig om en utomstående parts webbplats.

[redigera] Kategorier

Alla artiklar bör läggas in i någon lämplig kategori. Om man inte hittar någon som passar perfekt, är det bättre att lägga in artikeln i en kategori som stämmer ungefär eller en mindre specifik kategori, som till exempel Kategori:Musik, än att inte kategorisera artikeln alls.

[redigera] Interwiki

Wikipedia:Interwikilänkar ger länkar till motsvarande artiklar på de andra språkens wikipedior. Dessa länkar syns inte i själva artikeln, utan bara på den plats som bestäms av den grafiska utformning, "skal", som varje enskild användare kan välja i sina Wikipedia:inställningar. I standardskalet ligger interwikilänkarna i vänstermenyn.

[redigera] Se även

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Stilguide

Mieszkania - Szczecin agencja reklamowa kraków Perfumy Presell Pages Apteka Świąteczne Opisy Perfumy Dla Kobiet Efect Doradztwo Finansowe Gry erotyczne wlatcy moch Opisy Dachy Łańcuszki na Gadu Gadu Bezpieczeństwo i ochrona Pozycjonowanie stron kick koparki Bułgaria wczasy Karaoke expekt COOLsurf