Wikipedia:Artikellängd

Genväg: WP:AL

Denna sida är tänkt som ett supplement till policyn eller riktlinjen "Stilguide". Om innehållet på sidan inte motsvarar gällande praxis och konsensus var god uppdatera sidan, och om det behövs diskutera innehållet på diskussionssidan.

Det råder lite olika meningar om hur lång en artikel idealiskt ska vara.

[redigera] För korta artiklar

En stubbartikel är en artikel som innehåller en tydlig definition av ämnet, och en kortfattad beskrivning om vad som är viktigt med ämnet. En substubb är en artikel som inte ens innehåller detta och kan raderas när den inte utvidgas med relevant information.

Ibland kan en stubb inte utökas med verifierbara fakta, ens med hjälp av alla tillförlitliga källor. En sådan artikel kan ofta med fördel infogas i en annan artikel, eller raderas.

[redigera] För långa artiklar

En artikel kan bli för lång. Tecken på att en artikel börjar bli väl lång kan vara

Dålig läsbarhet. En övad och koncentrerad läsare läser i storleksordningen 1 000 tecken i minuten. En artikel om 50 000 tecken tar ungefär en timme att läsa, inklusive kortare pauser. Det är svårt att sträckläsa en faktatung text under så lång tid (det är lättare med romaner).
Dålig överskådlighet. Många läsare söker efter detaljfakta i en artikel. Ju längre artikeln blir desto svårare är det att hitta specifika fakta.
Tekniska begränsningar. En mycket lång artikel är tekniskt svårhanterad av webbläsare. Äldre webbläsare kunde över huvud taget inte hantera dokument längre än 32 kB, och även om denna absoluta gräns har försvunnit, så ökar risken för visningsproblem med artikelns längd. Dessutom är en mycket lång artikel svår att ladda ner, särskilt för den som har en långsam internetuppkoppling.

Om en artikel består av många underrubriker som allihopa är faktatyngda, kan det vara en idé att bryta ut dessa stycken till underartiklar. Då artiklar bryts ut på detta sätt bör alltid en sammanfattning av stycket som bryts ut skrivas. Det är inte lätt att skriva sådana sammanfattningar, och det är förmodligen inget man bör ge sig på om man inte är bekant med ämnet. Dessutom måste man minnas att ge underartikeln sammanhang och länka tillbaka till huvudartikeln, annars blir den obegriplig om man inte hittar den via huvudartikeln. Se Wikipedia:Disposition för sådana artiklar.

Det finns givetvis undantag. Ett exempel är listor och tabeller, som inte är avsedda för sträckläsning, utan för att komplettera andra artiklar med detaljerad statistik.