|
|
Wikipedia:Användarhandledning för TeX
Sedan januari 2003 kan TeX-kod användas för matematiska uttryck på Wikipedia. Den skapar antingen PNG-bilder eller enkel HTML-kod, beroende på användarinställningar hos den som läser sidan och komplexiteten hos uttrycket. I framtiden, när webbläsarna blir bättre, kommer den att kunna skapa utökad HTML eller i många fall till och med MathML.
Matematiska märkord skrivs inom <math> ... </math>. Eventuella radbrytningar inom dessa <math>-taggar medför inga problem, då de inte visas alls. Det är t o m klokt att använda dessa radbrytningar för att hålla källkoden läslig (exempelvis genom att bryta raden efter varje term eller rad i en matris).
Diskussioner, buggrapporter och önskemål om nya funktioner postas på sändlistan Wikitech-l eller på Wikipedia:TeX requests.
För frågor om stil när det gäller att skriva matematiska formler, se Wikipedia:Projekt matematik. Specifikt bör man undvika att använda denna finess mitt i en rad med vanlig text, eftersom formlerna inte placeras rätt och tecknens grad blir fel.
Ett enkelt exempel: <math> \frac {2+3} {5} </math> ger

I denna handledning utelämnas från och med nu <math> ... </math>-taggarna.
[redigera] Exponenter, index
| Funktion |
Syntax |
Hur den visas |
| Exponent |
a^2 |
a2 |
| Index |
a_2 |
a2 |
| Gruppering |
a^{2+2} |
a2 + 2 |
| a_{i,j} |
ai,j |
| Kombinationer av "sub" och "super" |
x_2^3 |
 |
| Derivata (bra) |
x' |
x' |
| Derivata (acceptabelt) |
x^\prime |
 |
| Derivata (fel) |
x\prime |
 |
| Under och överlinjer |
\hat a \bar b \vec c \widehat {d e f} \overline {g h i} \underline {j k l} |
 |
| Summa |
\sum_{k=1}^N k^2 |
 |
| Produkt |
\prod_{i=1}^N x_i |
 |
| Gränsvärde |
\lim_{n \to \infty}x_n |
 |
| Integral |
\int_{-N}^{N} e^x\, dx |
 |
| Linjeintegral |
\oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy |
 |
[redigera] Bråk, matriser, uttryck på flera rader
[1]Notera att åäö och andra "specialtecken" för närvarande inte fungerar i math-omgivning.
| Funktion |
Syntax |
Hur den visas |
| Grekiska bokstäver |
\alpha \beta \gamma \Gamma \phi \Phi \Psi\ \tau \Omega |
 |
| Fet stil (grekiska) |
\boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma} |
 |
| Dubbelskrift |
x\in\mathbb{R}\sub\mathbb{C} |
 |
| Dubbelskrift |
\mathbb{ABC} |
 |
| Fet stil |
\mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0 |
 |
| Frakturstil |
\mathfrak{a} \mathfrak{B} |
 |
| Skrivstil |
\mathcal{ABC} |
 |
| Hebreiska |
\aleph \beth \gimel \daleth |
 |
[redigera] Parentessättning i långa uttryck
| Funktion |
Syntax |
Hur den visas |
| Mindre bra |
( \frac{1}{2} ) |
 |
| Bättre |
\left( \frac{1}{2} \right) |
 |
Du kan använda olika separatorer vid \left och \right:
| Funktion |
Syntax |
Hur den visas |
| Parenteser |
\left( A \right) |
 |
| Hakparenteser |
\left[ A \right] |
![\left[ A \right]](http://upload.wikimedia.org/math/b/8/5/b85521eb6c1b3d94bc8af1ebced2e36a.png) |
| Klammrar |
\left\{ A \right\} |
 |
| Vinkelparenteser |
\left\langle A \right\rangle |
 |
| Streck |
\left| A \right| |
 |
| Använd \left. och \right. om du inte vill att separatorn ska synas (observera punkterna): |
\left. {A \over B} \right\} \to X |
 |
[redigera] Teckenmellanrum
Observera att TeX hanterar de flesta fallen automatiskt, men ibland kan man vilja kunna styra i detalj:
| Funktion |
Syntax |
Hur den visas |
| double quad space |
a \qquad b |
 |
| quad space |
a \quad b |
 |
| large space |
a\ b |
 |
| medium space |
a\;b |
 |
| small space |
a\,b |
 |
| no space |
ab |
 |
| negative space |
a\!b |
 |
[redigera] Externa länkar
|