Sverker den yngre Karlsson

Sverker den yngre Karlsson

Bild:Saknas.

Regeringstid

1196-1208

Ätt

Sverkerska ätten

Föräldrar

Kung Karl Sverkersson och drottning Kristina

Gemål(er)

1. Benedicta, från före 1190
2. Ingegärd från 1200 ca

Barn

Med Benedicta:
1. Helena (gift med jarl Sune)
2. Margareta född ca 1192
3. Karl född ca 1195
?. Kristina (osäkert)

Med Ingegärd:
1. Johan, född 1201?, senare kung av Sverige.

Företrädare

Knut Eriksson

Efterträdare

Erik Knutsson

Född

1164

Död

17 juli 1210
Gestilren

Begravningsplats

Alvastra kloster

Sverker den yngre Karlsson, född 1164, död 17 juli 1210 vid slaget vid Gestilren (stupad), kung av Sverige 1196-1208, son till kung Karl Sverkersson och drottning Kristina Stigsdotter Hvide.

Innehåll

[redigera] Sverkers liv

Då Sverkers far, Kung Karl Sverkersson dödats 1167 på Visingsö av Knut Eriksson i makten om kungakronan, fördes Sverker till sin mor Kristina "hvítaleð" släkt i Danmark för en säkrare uppväxt. När kung Knut Eriksson dog omkring 1196 var hans söner för unga för att någon av dem kunde väljas till kung, Sverker återkom till Sverige och valdes till kung med jarlen Birger Brosas stöd.

Sverker gifte sig med den danska stormansdottern Benedicta Ebbesdotter Hvide senast 1190 och de fick minst tre barn tillsammans, hon dog nån gång före 1200 då Sverker gifte om sig med Birger Brosas dotter Ingegerd och de fick sonen Johan.

Under Sverkers tid kulminerade maktkampen mellan Sverkerska ätten och Erikska ätten. Sverker hade nära kopplingar till påvestolen och främjade kyrkans politik i Sverige och en stark kungamakt medan den Erikska ätten främjade en nationell kyrka, kungens rätt att utse biskopar samt stormännens traditionella regionala makt och självbestämmande. Danska intressen stödde också Sverker som ville utöka det danska riket, bl.a. sökte Valdemar II Sejr att införliva Västergötland med Danmark som genom att stödja Sverker med danska trupper men misslyckades i slaget vid Lena.

[redigera] Kyrkoprivilegier

Huvudartikel. Andligt frälse

Sverker utfärdade det äldsta kända generella kyrkoprivilegiet i Sverige genom donations och privilegiebrev för Uppsala domkyrka och ärkebiskopen Olof Lambatunga år 1200. Privilegierna innebar bl.a. att man skilde på civilrätt (världslig) och kanonisk rätt (kyrklig) som betyder att präster inte kunde dömas av en civildomstol i brottsmål utan bara av ett domkapitel. Kyrkan i Sverige blev också befriad från viss kunglig beskattning och blev därmed ett eget frälse. I gengäld erbjöd kyrkan den skriftliga administration som var nödvändig i systemskiftet från flera regionala maktcentra ledda av stormän mot en mer central kungamakt och rättsvapparat som Sverker sökte bygga upp.

[redigera] Stridigheter och död

Kung Sverker d.y:s välde var omstritt, när Birger Brosa dog 1202 ökade motsättningarna mellan de olika stormannagrupperna, Knut Erikssons fyra söner som dittills vistats vid hovet sökte sig till Norge. När sverker utsåg sin minderårige son Johan till jarl reagerade de Erikssonska bröderna med ett uppror. Understödda av den norska gruppen birkebeinarna drabbade de samman med Sverkers här i slaget vid Älgarås 1205 i Tiveden. Tre av bröderna dödades vid slaget och den ende överlevande av Knut Erikssons söner, Erik Knutsson, flydde därefter till Norge.

Erik Knutsson återkom med en norsk här och mötte kung Sverker vid slaget vid Lena 31 jan 1208. Sverker hade dansk hjälp och hans svärfar, Ebbe Sunesson Hvide ledde den danska hjälphären som enligt medeltida källor uppgick till 18 000 män, (vilket är starkt överdrivet). Men Erik besegrade Sverkers här och han valdes senare till kung av Sverige medan Sverker flydde med sin familj och ärkebiskop Valerius till Danmark.

Påven Innocentius III stödde Sverker mot Erik och stormannafraktionen med ett påvligt brev 1209 vilket hindrade Erik att officiellt bli krönt till kung i Sverige. I ett sista försök att återerövra riket samlar Sverker ihop en dansk här och möter Erik och folkungarna vid den oidentifierade orten Gestilren i juli 1210, där han stupar. Västgötalagens kungakrönika nämner att det var folkungar som dödade kung Sverker d.y: i slaget vid Gestilren och att deras ledare Folke Jarl stupade också där. Sverker begraveds i ättens begravningskyrka Alvastra kloster.

[redigera] Sverkers barn

Med Benedicta Ebbesdotter (Hvide), gift ca 1190.

Helena Sverkersdotter, gift med jarl Sune Folkesson (Bjälboätten) lagman i Västergötland
Margareta Sverkersdotter född 1192.
Karl Sverkersson d.y. född 1195
Kristina, furstinna av Mecklenburg (†1248?), har även pekats ut som dotter till Sverker och Benedicta.

Med Ingegärd Birgersdotter (Bjälboätten) gift 1200.