|
|
VerktygslÄdaAndra sprÄk
|
Science fictionScience fiction Ă€r en ursprungligen litterĂ€r genre, som oftast bygger pĂ„ vetenskapens framsteg fullt utnyttjade i ett framtida scenario. Ăven inom film finns det en genre som kallas science fiction-film, med dessa teman. Begreppet förkortas sedan 1920-talet pĂ„ svenska som sf, pĂ„ brittisk engelska SF och pĂ„ amerikansk engelska sci-fi. Vissa hĂ€vdar[1] att sf och sci-fi syftar pĂ„ olika genrer, dĂ€r den förra betecknar den "egentliga" science fiction-genren, medan den senare har börjat anvĂ€ndas pĂ„ svenska och dĂ„ skulle syfta pĂ„ action- eller Ă€ventyrsberĂ€ttelser i rymdmiljö.
[redigera] DefinitionTermen science fiction, före 1929 scientifiction, bildat av de engelska orden för vetenskap (science) och skönlitteratur (fiction), myntades av tidskriftsutgivaren och -redaktören Hugo Gernsback under 1920-talet.[2] Historiskt sett har fantasy och science fiction till stor del gemensamma rötter. John-Henri Holmberg definitierar i Inre landskap och yttre rymd science fiction pÄ tvÄ sÀtt, dels att det Àr "realistiska spekulationer i alternativ och förÀndring",[3] dels att det snarare Àr författarens instÀllning till sitt verk Àn form eller tematiskt inehÄll som gör att ett verk kan sÀgar vara science fiction.[4] Den sistnÀmnda varianten ligger nÀra författaren och kritikern Damon Knights Äsikt att "Science fiction Àr det jag pekar pÄ nÀr jag sÀger 'science fiction'.". Inom science fiction ryms allt frÄn tunga verk som lodar i det mÀnskliga djupet, till rena tekniska teorier, till nÀstan sagolika berÀttelser som inte sÀllan grÀnsar till fantasy, och dÀrtill en hel uppsjö av kioskpocket-kultur samt rena sÄpor i rymdmiljö. Dock har inom science fiction utvecklats nÄgra distinkta underavdelningar, som har en del karakteristiska drag gemensamt, exempelvis cyberpunken och dystopierna; dessa tvÄ har en del gemensamt, men skiljer sig ÀndÄ pÄ en del viktiga punkter. Ett centralt begrepp inom sf Àr den kÀnsla som pÄ engelska kallas "Sense of Wonder" och som infinner sig nÀr man trÀffar pÄ riktigt bra sf. Den nÀrmaste svenska parallellen Àr nÀr man hÀpnar över nÄgot som Àr ovÀntat, storslaget, banbrytande, klurigt eller fantastiskt; antingen ett eller flera av dessa begrepp i kombination. "Sense of Wonder" Àr ofta med i motiveringar till de priser som delas ut till framstÄende författare i genren. [redigera] Historia[redigera] FöregÄngareAtt skriva om saker och ting utan att begrÀnsas av vad som för tillfÀllet Àr möjligt har alltid fascinerat författare och lÀsare. BerÀttelser om gudar och övermÀnniskor, eller fabler med talande djur finns frÄn vÀldigt tidigt i den skrivna historien, och ligger nÀra science fiction, men de innehÄller i regel inte nÄgra försök att knyta an till verklig teknik eller ens extrapoleringar av hur framtida teknik skulle kunna se ut. Lösningar kom till exempel ofta i form av deus ex machina, utan nÄgra ansprÄk pÄ mÀnsklig inblandning. VÀndningen började i och med upplysningstidens och senare industrialiseringen. Bland verk frÄn denna tid finns Francis Bacons Det nya Atlantis som Àr en naturvetenskaplig utopi, och Cyrano de Bergeracs Resa till mÄnen. [redigera] 1800-talet
Med den industriella revolutionen började sĂ„ sakta vĂ€xa fram vad vi idag skulle kalla science fiction. En av de första, och kanske den mesta kĂ€nda, böckerna Ă€r Mary Shelleys Frankenstein, som utkom 1818 och beskriver en rĂ€dsla för vad den nya industrialismen ska föra med sig. NĂ„gra decennier senare börjar en fransman, Jules Verne, sin litterĂ€ra bana, och snart ser en mĂ€ngd klassiker, som FrĂ„n jorden till mĂ„nen och Till jordens medelpunkt dagens ljus. Böckerna Ă€r speciella inte bara för den spridning de fĂ„r, utan Ă€ven för den positiva syn pĂ„ framtiden som de har. I slutet av 1800-talet började H.G. Wells skriva och introducerar en mĂ€ngd nya idĂ©er som kommer att ge inspiration till mĂ„nga nya författare. Samtidigt sĂ„g ett nytt medium, som kom att fĂ„ stor roll, dagens ljus, nĂ€mligen filmen. [redigera] Det tidiga 1900-talet1903 hade den första science fiction-lĂ„ngfilmen, en filmatisering av Jules Vernes FrĂ„n jorden till mĂ„nen, premiĂ€r. Flera magasin blir mer och mer inriktade pĂ„ science fiction. Första magasinet som i hög utstrĂ€ckning Ă€gnar sig Ă„t genren Ă€r svenskt, Hugin. Hugin kom ut i 85 nummer under perioden 1916-1920. Karel Äapek skrev 1920 boken R.U.R., dĂ€r han blev först att anvĂ€nda ordet "robot", Ă€ven om temat förekommit lĂ„ngt tidigare. Efterhand blir den amerikanska dominansen allt starkare, inte minst beroende pĂ„ en stark magasinkultur. Det första mer betydande magasinet var Amazing Stories som gavs ut frĂ„n 1926 av Hugo Gernsback och det var i detta magasinet som namnet Science Fiction, ursprungligen scientifiction skapades. Beteckningen fick snart stor spridning. [redigera] GuldĂ„ldernTiden kring andra vĂ€rldskriget ses ofta som genrens (litterĂ€ra) guldĂ„lder. Ă r 1939 debuterar Isaac Asimov, Robert A Heinlein, Theodore Sturgeon och flera andra av de mer kĂ€nda författarna. Ă ren före hade bĂ„de Frederik Pohl och Arthur C. Clarke debuterat. Ett viktigt forum för mĂ„nga av de nya författarna var magasinet Astounding Science Fiction, dĂ€r John W Campbell som redaktör var en viktig inspiratör. Inte minst viktigt för framgĂ„ngen var tidsandan, beskriven i Jan Myrdals antologi om Jules Verne-Magasinet, som Ă€nnu var mycket teknikoptimistisk. Genren börjar vid den hĂ€r tidpunkten att i större utstrĂ€ckning lyfta fram sociala missförhĂ„llanden, farliga samhĂ€llsutvecklingar och samhĂ€llskritik. Flera författare utnyttjade det faktum att det inom ramen för science fiction var det möjligt att dra ut konsekvenserna av olika samhĂ€lleliga eller vetenskapliga utvecklingslinjer till dess ytterligheter. 1940 kom Karin Boyes bok "Kallocain", en mörk framtidsskildring som pĂ„minner mycket om det senare verket "1984" av George Orwell. Titeln anspelar pĂ„ ett gift som fĂ„r folk att sĂ€ga sanningen. Under 1950-talet och första halvan av 1960-talet mörknade tonen nĂ„got, och frĂ„n filmbranschen kom, bland annat som ett resultat av den amerikanska skrĂ€cken för ett sovjetiskt kĂ€rnvapenanfall, en mĂ€ngd filmer dĂ€r utomjordingar anfaller jorden. KvalitĂ©n Ă€r ofta tĂ€mligen lĂ„g, med undantag som Förbjuden vĂ€rld, Mannen frĂ„n Mars (The Day The Earth Stood Still) och Invasion frĂ„n Mars (Invasion from Mars). Den senare, med manus av Ray Bradbury. I Sverige gick under 1960-talet den klassiska tyska TV-serien Rymdpatrullen som byggde pĂ„ en serie böcker av Hans Kneifel vilka upptog lejonparten av utgivningen i Sverige av bokserierna Kosmos och Saturnus och som handlade om besĂ€ttningen pĂ„ rymdskepp Orion med uppgift att patrullera solsystemet och skydda Jorden mot attacker frĂ„n utomjordingar. [redigera] The New Wave
SamhÀllsförÀndringar lÀmnar sÀllan litteraturen opÄverkad, och sÄ Àven i slutet av 1960-talet. Medan det tidigare ofta var den yttre rymden som stod i fokus, sÄ Àr det nu den inre rymden som utforskas. Det intressanta Àr inte lÀngre nya teknik utan nya samhÀllen. Inom filmens vÀrld kommer filmer som A Clockwork Orange, Apornas Planet och 2001 - ett rymdÀventyr (2001 - A Space Odyssey). 1970-talet karaktÀriseras framför allt av att feminismen nu gör sitt stora intÄg i science fiction. Bland de centrala nya författarna mÀrks Ursula K. Le Guin, (som skrev fantasy och annan högklassig sci-fi ocksÄ) Samuel R. Delany, Joanna Russ, pseudonymen James Tiptree Jr. (för Alice Sheldon) och John Varley. [redigera] CyberpunkPÄ samma sÀtt som tÀmjandet av atomkraften fick en generation författare att skriva om atomdrivna farkoster, atomtandborstar och atomvapen fick det ökade datoranvÀndandet en ny generation författare att skriva om ett nytt högteknologiskt samhÀlle dÀr information Àr A och O. Till skillnad frÄn tidigare science fiction som gÀrna förlagt handlingen lÄngt fram i tiden rör vi oss hÀr i en tid nÀra vÄr egen. Bland de frÀmsta författarna finns William Gibson och Bruce Sterling. [redigera] New WeirdFörfattare av spekulativ fiktion har den senaste tiden gÀrna velat stiga utanför genre-begrÀnsningar och sudda ut grÀnser mellan fantasy, science fiction och skrÀck. Vanligt Àr ocksÄ lek med genrernas konventioner och klicheer. Att dessa genrer inte setts som "riktig" litteratur ifrÄgasÀtts ofta. KÀnda författare som anses företrÀda New Weird Àr Neil Gaiman, M John Harrison, China Mieville och Alastair Reynolds. [redigera] Teman inom science fiction[redigera] GÄngen tid och framtiden[redigera] Kontrafaktisk historiaBehandlar vad som skulle hÀnt om historien fÄtt en annan utgÄng, till exempel om ryska revolutionen aldrig intrÀffat, om Tyskland vunnit andra vÀrldskriget eller om Sovjetunionen aldrig upplösts.
[redigera] Försvunna vÀrldarFramförallt inom tidig science fiction var det ett populÀrt tema att finna gamla försvunna civilisationer, som Atlantis. I mer modern tappning finns varianten dÀr huvudpersonerna finner lÀmningar av gamla utomjordiska civilisationer, till exempel i filmen Förbjuden vÀrld och i Frederik Pohls bok StjÀrnporten. [redigera] TidsresorGenom att lÄta en person resa i tiden kan författaren pÄ ett enkelt sÀtt skildra tvÄ skilda eror. Dock har mÄnga tidsresor kommit att handla antingen om att förhindra att en framtid ska bli verklig, eller att rÄka förÀndra det förflutna sÄ att ens egen nutid blir annorlunda, via den sÄ kallade farfarsparadoxen.
[redigera] Civilisationens undergÄngEfter att USA fÀllt atombomber över Hiroshima och Nagasaki i Japan 1945 blev denna del av science fiction allt starkare. Den beskriver vÀrlden efter en stor ödelÀggande katastrof, som kan ha sÄ vitt skilda orsaker som invasion av utomjordingar, vÀrldskrig, miljökatastrof eller att mÀnsklighetens vetenskap missbrukats.
[redigera] Utopier och DystopierSin största pÄverkan har genren kanske haft genom de dystopiska framtidsvisioner som skilda författare har gett uttryck för. Genom att driva utvecklingen till spets och yttersta konsekvens fÄr författaren ett starkt vapen. Med 1984 varnade George Orwell för riskerna för ett storebrorssamhÀlle, Ray Bradbury kunde i Fahrenheit 451 varna för riskerna med ett alltmer strömlinjeformat mediesamhÀlle och Aldous Huxley beskriver i Du sköna nya vÀrld farorna av att driva gentekniken till sin spets. Svenska mainstrem-författares SF-inhopp har noterats av den tyska SF-författaren mm Ulrike Nolte som i sin Schwedische "Social Fiction" (2002) menar att Karin Boye, Harry Martinson, P C Jersild, Lars Gustafsson med flera haft internationell betydelse sÀrskilt inom denna genre[5].
[redigera] Cyberpunk
[redigera] SuperhjÀltarDen enda science fiction som fÄtt nÄgon större utbredning i serietidningarna Àr seriehjÀltarna, som ofta Àr superhjÀltar.
[redigera] MutanterMed olika former av mutagen och mutationer skapas olika former av mutanter. Vanliga teman Àr deras styrkor och egenskaper, samt förhÄllanden till mÀnniskornas samhÀllen.
[redigera] Robotar och androider
Tanken pĂ„ en mĂ€nniska utan kĂ€nslor Ă€r urgammal och har fĂ€rgat synen pĂ„ robotar bĂ„de inom science fiction och samhĂ€llet i stort. Med Karel Äapeks bok R.U.R. (1920) fĂ„r varelsen sitt namn, efter tjeckiskans ord för (hĂ„rt) arbete, och i filmen Metropolis (1927) portrĂ€tteras den som en slags mĂ€nsklig plĂ„tniklas. Attityden Ă€r ofta negativ, men nĂ€r Isaac Asimov i Jag, Robot (1951) formulerar robotologins tre lagar, som ska hindra en robot frĂ„n att orsaka skada, sĂ„ Ă€r det början pĂ„ en förĂ€ndring dĂ€r robotarna kan vara bĂ„de "goda" och "onda". I Förbjuden vĂ€rld (1956) syns de tre lagarna anvĂ€ndas i praktiken av filmens robot Robbie. Att robotar inte alltid beter sig som det Ă€r tĂ€nkt framkommer i Arthur C. Clarkes novell The Sentinel (1951), som han utvecklade till filmmanuset för 2001 - ett rymdĂ€ventyr (1968), dĂ€r rymdskeppets dator, HAL 9000, drabbas av nervsammanbrott och nĂ€stan lyckas döda hela besĂ€ttningen. I Star Wars (1977) syns robotar som mest av allt Ă€r mĂ€nskliga, till skillnad frĂ„n i Terminator (1984) dĂ€r de har förklarat krig mot mĂ€nniskorna. I A.I. - Artificiell Intelligens (2001) slutligen sĂ„ Ă€r robotar mĂ€nniskor. I tv-serien Battlestar Galactica (1978, 2003) vill robotarna utrota mĂ€nskligheten i en avlĂ€gsen del av galaxen, kallas cyloner, och har utvecklats sĂ„ lĂ„ngt att de inte gĂ„r att skilja frĂ„n mĂ€nniskor. Battlestar Galactica Ă€r för övrigt den science fiction-tv-serie som har det högsta betyget pĂ„ IMdB (Internet Movie Database). I Star Trek har androiden örlogskapten Data en framtrĂ€dande roll, och han Ă€gnar mycket tid Ă„t att utforska sin eventuella mĂ€nsklighet och förmĂ„ga att uppleva kĂ€nslor. I Star Trek-universumet förekommer Ă€ven borgerna - en kultur av cybernetiska varelser som Ă€r till hĂ€lften humanoida och till hĂ€lften maskiner - som med hjĂ€lp av nanoteknoligi och implantat assimilerar hela vĂ€rldar av humanoider och deras teknologi till borgkollektivet, dĂ€r alla tĂ€nker som en.
[redigera] Rymden
Rymden Ă€r ett tema som mĂ„nga förknippar science fiction med, och ordet anvĂ€nds ibland som synonym för rymdĂ€ventyrsberĂ€ttelser. [redigera] Planeten MarsFrĂ„n den tid dĂ„ Percival Lowell sĂ„g kanaler pĂ„ Mars blev det populĂ€rt att skriva om marsianerna som bodde dĂ€r. Bland de som redan i slutet av 1800-talet skrev om Mars finns H.G. Wells med VĂ€rldarnas krig och Kurd LaĂwitz med PĂ„ tvĂ„ planeter. Ibland beskrevs invĂ„narna som blodtörstiga, som nĂ€r de anfaller jorden, men det förekommer Ă€ven att de ses som en Ă€ldre, visare art, liksom som en enbart en intressantare kuliss för olika hĂ€ndelser. SĂ„ lĂ€nge inga rymdsonder undersökt Mars var detta fullt tĂ€nkbara scenarier, men nĂ€r det visade sig att Mars var mer eller mindre sterilt blev det tvunget att omvĂ€rdera. IstĂ€llet blev nu temat mĂ€nniskor pĂ„ Mars, antingen som pionjĂ€rer som utför den första Marslandningen eller som kolonialister strĂ€vande efter frigörelse frĂ„n Jorden.
[redigera] RymdoperaEtt vanligt förekommande tema inom science fiction Àr att man anvÀnder en handling liknande den i övrig litteratur, som bara utspelar sig pÄ Jorden och behandlar Àmnen som krig, kÀrlek, politik samt relationer mellan mÀnniskor och stater. Genom att lÄta handlingen utspela sig i rymdmiljö, gÀrna i en avlÀgsen framtid kan man "blÄsa upp" den bakgrund som filmen eller boken utspelar sig i, och dÀrigenom fÄ en pampigare effekt. I stÀllet för att bara tala om lÀnder sÄ Àr det planeter eller planetsystem, storstaden byts ut mot hela stadsplaneter och sÄ vidare. Mest framgÄngsrikt Àr detta antagligen gjort i Star Wars, en rymdsaga som likavÀl kan definieras som fantasy, dÀr George Lucas inspirerad av kultur och arkitektur runt om jorden skapade en storslagen upplevelse. Alastair Reynolds har skrivit rymdopera, som till skillnad frÄn Star Wars och dylikt, Àr sÄ kallat hÄrd science fiction. "HÄrd" avser hÀr vetenskaplighet - Reynolds sjÀlv definierar "hÄrd science fiction" som skönlitteratur som hanterar vetenskap, och som inte beskriver uppenbara omöjligheter: alltsÄ inga helikoptrar pÄ mÄnen! (sÄvida ingen terraformering, det vill sÀga bearbetning av mÄnen sÄ att den liknar Jorden med avseende pÄ gravitation och atmosfÀrsammansÀttning, förekommit).
[redigera] Utomjordingar
Den första kÀnda boken dÀr utomjordingar landar pÄ Jorden Àr Micromégas av François Voltaire som kom ut 1752. BerÀttelsen handlar om Micromégas, en 32 kilometer lÄng jÀtte som blivit utvisad frÄn sin hemplanet. NÀr han reser genom solsystemet trÀffar han pÄ den tvÄ kilometer lÄnga "dvÀrgen" Saturnus och tillsammans besöker de jorden. Eftersom de Àr sÄ stora, fÄr de uppfattningen att Jorden Àr obebodd, men till slut lyckas de med hjÀlp av förstoringsglas upptÀcka mÀnniskor. Att utomjordingar anfaller jorden förekommer redan i tidig science fiction. Bland de mest kÀnda exemplen finns H.G. Wells VÀrldarnas krig, dÀr teknologiskt överlÀgsna marsianer anfaller jorden. BÄde Voltaire och H.G. Wells var aktiva i samhÀllsdebatten; Àven om böcker rör utomjordingar sÄ berör mycket egentligen om hur mÀnniskor beter sig, och bör bete sig, mot varandra. Under 1950-talet blev temat sÀrskilt populÀrt, detta ofta sett som ett resultat av dÄtidens rÀdsla för att Sovjetunionen skulle anfalla USA.
[redigera] Omnipotenta utomjordingarTidiga kÀnda verk dÀr mycket kvalificerade utomjordingar figurerar, Àr religiösa urkunder, vars superhjÀltar och skapargudar ofta tillmÀts allsmÀktiga egenskaper. Dessa associeras visserligen ofta med olika himlakroppar, men eftersom framstÀllningarna inte bÀr ens spÄr av vetenskap, Àr de inte science fiction utan har sin hemvist i fantasy-genren. I boken "Tidens strand" (Simak, 1987) beskrivs, bÄde direkt och indirekt, möten med utomjordingar som kan tolkas som gudar. Det gör att den klassas som fantasy, men genom hur dessa möten sker och handlingen runtomkring gör att berÀttelsen uppfattas som science fiction. [redigera] Icke science fiction-specifika temanScience fiction kan givetvis, precis som alla andra genrer, lÄna teman som Àr specifika för en annan typ av fiktion. PÄ sÄ sÀtt kan man inom science fiction finna detektivhistorier, westernberÀttelser, humoristiska berÀttelser, filosofiska och religiösa historier med mera. [redigera] HumorDÄ de flesta science fiction-författare antingen varit naturvetare/tekniker eller "vanliga" författare som anvÀnt framtiden som bakgrund för sina hÀndelser och sin samhÀllsanalys, sÄ har humorn inte haft nÄgon framtrÀdande roll inom science fiction. Det finns dock undantag, den kanske mest kÀnda boken bland icke inbitna science fiction-fans, Liftarens Guide till Galaxen, Àr ett sÄdant exempel. I boken driver Douglas Adams med allt inom science fiction-genren. Det har Àven gjorts ett antal mer eller mindre humoristiska filmer.
[redigera] Manga och animeManga/Anime Àr egentligen ett mycket vitt begrepp, dÄ det omfattar alla tecknade serier.
[redigera] ReligionReligion Ă€r ett kontroversiellt Ă€mne inom science fiction. Det Ă€r vanligen TV-serier som ger sig in pĂ„ omrĂ„det, och i serier som Star Trek och Stargate Ă€r religionerna pĂ„ Jorden ett nĂ€rmast tabubelagt Ă€mne, medan seriemakarna och manusförfattarna gĂ€rna förser andra arter med mer eller mindre utvecklade religiösa lĂ€ror. I serien Battlestar Galactica Ă€r mĂ€nniskorna inte frĂ„n Jorden och har försetts med en polyteistisk tro. Deras dödsfiender â de med mĂ€nniskor identiska robotarna cylonerna â stĂ€ndigt talar om en enda gud. Cylonerna ber en bön till "den okĂ€ndes moln", och just "Mist of the Unknown" var den persiske religionsgrundaren BahĂĄ'u'llĂĄhs första verk. I den mĂ„n science fiction-litteraturen inspirerats av religioner Ă€r det oftast framtidsinriktade religioner som exempelvis BahĂĄ'Ă som ligger till grund. T.K. Ralya Ă€r en amerikansk författare som bland annat utmĂ€rkt sig inom religiöst inriktad science fiction. Hennes mest kĂ€nda bok Ă€r bestsellern The Golden Age: Thy Kingdom Come. Romanen inleds med att huvudpersonen Geoffrey Waters anklagar guden Gud sedan hans bĂ€sta vĂ€n dött i Irak-kriget. Waters förflyttas dĂ„ framĂ„t i tiden till en planet i fred och harmoni; ett paradis dĂ€r principer som starkt pĂ„minner om BahĂĄ'Ă-lĂ€rans har genomförts. MĂ€nniskorna pĂ„ planeten lever efter Qadas priciper, vilket Ă€r en omkastning av de tvĂ„ första bokstĂ€verna i Baha'i-trons grundare BahĂĄ'u'llĂĄhs viktigaste verk Aqdas. Karen Anne Webbs böcker â Adventurers of the Carotian Union â Ă€r en blandning av fantasy och science fiction med starka inslag av religion, framför allt teman frĂ„n BahĂĄ'Ă-trons heliga skrifter. Det samhĂ€lle som handlingen utspelar sig i Ă€r det fullt genomförda jordiska paradis som var BahĂĄ'u'llĂĄhs vision. Bokserien innehĂ„ller dessutom citat frĂ„n en uppsjö av religiösa traditioner. OmvĂ€nt kan science fiction-litteraturen inspirera religioner. C.S. Lewis' roman Utflykt frĂ„n en tyst planet (1938) beskriver bland annat utomjordingar som hindrar mĂ€nskligheten i dess utveckling, nĂ„got som senare Ă„terkommer i Scientologi-lĂ€ran. [redigera] SĂ„poperaI rymdopera ligger fokus snarare pĂ„ kĂ€nslor, politik och samhĂ€lle Ă€n vetenskap, och Ă€ven om serien utselar sig i rymd- och framtidsmiljö Ă€r inslaget frĂ„n sĂ„popera stort. [redigera] Spridning i olika lĂ€nder[redigera] DanmarkBland de danska Science fiction-författarna finns Inge Eriksen, Svend Aage Madsen, Erwin Neutzsky-Wulff, Niels E Nielsen, Niels Meyn och Valdemar HanĂžl. Den största SF-föreningen Ă€r Science Fiction Cirklen. Liksom i Sverige för genren en ganska undanskymd tillvaro. [redigera] FinlandFinlands Ă€ldsta science-fictionförening Ă€r Turun Science Fiction Seura r.y. (Sv: Ă bo Science Fiction Förening r.f.), grundad 1976 (webbplats). En tĂ€mligen heltĂ€ckande förteckning pĂ„ övriga föreningar finns hĂ€r. MĂ„nga föreningar kombinerar science fiction- och fantasyintresse. Utöver klubb- och föreningsutgivna tidningar kan nĂ€mnas Enhörningen som Ă€r svensksprĂ„kig. Sommaren 2003 arrangerades Finncon i Ă bo, Evenemanget gick under namnet Finncon X - Eurocon 2003 - Baltcon 2003, dĂ„ det var den tionde gĂ„ngen Finncon arrangerades. Finncon X var samtidigt Ă€ven Eurocon och Baltcon, det hĂ€r var första gĂ„ngen som Eurocon arrangerades i ett nordiskt land. Finncon X var Ă€ven det första Finncon-evenemanget med programpunkter pĂ„ svenska. Omkring 4000 besökare besökte evenemanget. Finncon 2004 i JyvĂ€skylĂ€ fick ca. 3000 besökare och dĂ€r pĂ„ följande Finncon, Finncon 2006 i Helsingfors nĂ€rmare 9000 (under tre dagar).
[redigera] FrankrikeDet franska inslaget inom tidig science fiction Ă€r betydande. Voltaires bok MicromĂ©gas liksom Cyrano de Bergeracs böcker ses som föregĂ„ngare till genren, medan Jules Verne var den första riktigt stora science fiction-författaren. Jules Verne var lĂ„ngt ifrĂ„n ensam, bland annat tillhörde Rosny-bröderna de mer betydande. Efter första vĂ€rldskriget skedde en drastisk nedgĂ„ng som skulle vara fram till 1950-talet. Under denna perioden publicerades pĂ„ verk inom genren och det som publicerades hade ofta en pessimistisk framtidssyn. Av internationell betydelse frĂ„n denna period Ă€r Pierre Boulles Apornas planet. NĂ€r genren började fĂ„ viss fart igen frĂ„n 1960-talet och framĂ„t var det med en betydande inspiration frĂ„n den engelsksprĂ„iga vĂ€rlden, dock ofta med ett större inslag av mjuk science fiction. Filmen Alphaville frĂ„n 1965 Ă€r en av de mer framgĂ„ngsrika filmerna. Olika former av serietidningar har frĂ„n 1970-talet haft mycket stor betydelse för fransk science fiction. PĂ„ senare tid har fĂ„r filmen det femte elementet (1997), som Ă€r en fransk produktion, trots att den Ă€r pĂ„ engelska, rĂ€knas som ett av de mesta framgĂ„ngsrika verken. Ett antal magasin ges ut, bl.a. Galaxies och Solaris. Priset Prix Rosny-AĂźnĂ© delas Ă„rligen ut för den bĂ€sta romanen respektive novellen. [redigera] IndienIndisk litteratur har en mycket lĂ„ng tradition av fantastiska berĂ€ttelser av skilda slag, vilken dock fortfarande Ă€r mer knuten till hjĂ€lteepos i filosofisk/mytologisk kontext Ă€n till vetenskaplig spekulation. Den kĂ€nde astrofysikern Jayant Narlikar Ă€r en av fĂ„ som försökt sĂ€tta Indien pĂ„ SF-kartan med ett par romaner pĂ„ engelska, The Return of Vaman (1990) och The Adventure plus nĂ„gra fler pĂ„ marathi (à€źà€°à€Ÿà€ à„): Yakshachi Dengi (à€Żà€à„à€·à€Ÿà€à„ à€Šà„à€Łà€à„), Preshit (à€Șà„à€°à„à€·à€żà€€), Virus (à€”à€Ÿà€Żà€°à€ž), Vaman Parat Na Ala (à€”à€Ÿà€źà€š à€Șà€°à€€ à€š à€à€Čà€Ÿ) och Abhayaranya. [redigera] Island
[redigera] JapanJapansk science fiction sĂ„g dagen i samband med samhĂ€llsomvandlingen pĂ„ 1870-talet, dĂ„ vĂ€sterlĂ€ndska influenser uppmuntrades och översĂ€ttningar av Jules Verne kom till. Fantastiska berĂ€ttelser har gamla anor och antika hjĂ€ltelegender skapade en god jordmĂ„n och mottaglighet för vad modern science fiction kan bidra med. Science fiction kom i Japan att stĂ„ för ett vidare begerepp Ă€n vad en vĂ€sterlĂ€ndsk purist Ă€r beredd att godta. Det var dock först efter andra vĂ€rldskriget som SF och fantasy fick sitt verkliga genombrott. Efter en trevande inledning kom Hayakawa SF serier (1957-1970) med 318 volymer, huvudsakligen översĂ€ttningar men med ett 50-tal japanska originalarbeten. Hayakawa Publishing har fortsatt denna utgivning i tvĂ„ separata serier: en med översĂ€ttningar som idag nĂ„tt över 1 000 volymer och en inhemsk med omkring 400 verk. Flera andra förlag har följt i dessa spĂ„r. I dag publiceras Ă„rligen över 400 japanska originalverk, samtidigt med ett 150-tal översatta utlĂ€ndska SF-böcker - siffror som varierar med hur SF definieras. Film och TV-produktioner har betytt Ă„tskilligt för att sprida begreppet SF och monsterfilmerna tog sin början 1954 med Godzilla (jap. Gojira), dĂ€r kĂ€rnvapenerfarenheterna bildade en psykologisk bakgrund. Till det har anime och manga breddat utbudet avsevĂ€rt. Flera kĂ€nda japanska main-stream-författare har utnyttjat SF konceptet, till exempel Abe KĆbĆ, Inoue Hisashi, Shiina Makoto och Murakami Haruki. I den stora mĂ€ngden av professionella SF-skribenter kan nĂ€mnas den som Ă€r en av hedersgĂ€sterna vid det 65:e Worldcon , 2007 Ă„rs, i Yokohama, Japan, den första gĂ„ng som konventet hĂ„lls i Asien: Komatsu SakyĆ, (flankerad av fandom-representanten Takumi Shibano och SF-illustratören Yoshitaka Amano). The Best Japanassse Science Fiction Stories (1989) Ă€r en antologi samlad av J.L. Apostolou och M.H. Greenberg, som ger en representativ introduktion till japanska SF-författare. [redigera] NorgeNorsk-dansken Ludvig Holbergs roman Niels Klims underjordiske reise frĂ„n 1741 rĂ€knas av mĂ„nga som vĂ€rldens första bevarade science fiction-roman. Som pĂ„ mĂ„nga andra platser i Europa var det inte nĂ„got större intresse för science fiction fram till mitten av 1960-talet, och dĂ„ frĂ€mst i en liten grupp vid universitetet i Oslo. VĂ„ren 1965 bildades Studenternas science fiction klubb, Aniara i Oslo. TvĂ„ personer möttes pĂ„ detta instiftelsmöte, Jon Bing och Tor Ă ge BringsvĂŠrd, de tvĂ„ som skulle visa sig bli nĂ„gra av de viktigaste personligheterna inom norsk science fiction. De har bĂ„de givit ut böcker tillsammans och var för sig, och inte enbart science fiction. Bortsett frĂ„n dessa tvĂ„ författare har det utgivits tĂ€mligen lite norsk science fiction, bortsett frĂ„n en och en annan novellsamling dĂ„ och dĂ„. [redigera] PolenStanislaw Lem (mest kĂ€nd för sin bok Solaris -- som Ă€ven finns i tvĂ„ filmatiseringar) Ă€r 1900-talets mest lĂ€sta science fiction-författare pĂ„ ett annat sprĂ„k Ă€n engelska. Han var Ă€ven Polens mest kĂ€nda science fiction-författare och hans böcker har översatts till mĂ„nga sprĂ„k. Seksmisja var en lĂ„ngfilm som kom 1984 och som handlar om experiment med tidsresor. [redigera] RysslandDen sovjetiska science fiction-scenen har dominerats av Bröderna Strugatskij, av vilka Boris (1933-) fortfarande Ă€r aktiv. Paret skrev flertalet av sin stora produktion tillsammans, vilken Ă€ven uppmĂ€rksammats internationellt. Deras kanske mest kĂ€nda bok Ă€r lĂ„ngnovellen Stalker, som bygger pĂ„ manuset till den omtalade filmatiseringen Stalker av Andrej Tarkovskij. Manuset var en vidareutveckling av en passage i deras roman Picknick vid vĂ€gkanten. MĂ„nga av deras böcker utspelar sig i vad de kallar Middags-universumet, ett sofistikerat teknokratiskt samhĂ€lle dĂ€r pengar inte existerar. [redigera] SpanienFilmen Abre los ojos som kom 1997 handlar om en vacker man som fĂ„r sitt ansikte förstört i en bilolycka. Efter att han fĂ„tt ett nytt ansikte med hjĂ€lp av ny, banbrytande kirurgi börjar den verkliga mardrömmen. I USA gjordes Ă„r 2001 en ny version av filmen â Vanilla Sky. [redigera] StorbritannienBland prominenta brittiska science fiction-författare kan nĂ€mnas Iain M. Banks (som Ă€ven författar "vanlig" skönlitteratur under namnet Iain Banks) samt Ken McLeod och Brian Aldiss. HĂ€rifrĂ„n kommer Ă€ven Arthur C. Clarke (författaren till bland annat romanen 2001) som dock bodde större delen av sitt liv i Sri Lanka. [redigera] SverigeI Sverige har genren varit relativt marginell som företeelse, bĂ„de inom litteraturen och inom filmen. NĂ„gra spelfilmer har dock gjorts - bland annat den psykologiska science fictionfilmen Sommarens tolv mĂ„nader samt Rymdinvasion i Lappland. [redigera] TysklandI Tyskland tillhörde Kurd LaĂwitz de första science fiction-författarna och var dĂ€r en samtida motsvarighet till de mer internationellt spridda Jules Verne och H G Wells, det viktigaste science fiction-priset har ocksĂ„ fĂ„tt namn efter honom. Under mellankrigstiden var den frĂ€mste författaren Hans Dominik. Den mest spridda nutida tyska science fiction-författaren Ă€r Andreas Eschbach. Det har gjorts relativt fĂ„ tyska TV-serier, den frĂ€msta TV-serien Ă€r Raumschiff Orion. Den tyska science fiction-filmen hade sin storhetstid under 1920-talet dĂ„ UFA producerade flera berömda filmer, bland annat Metropolis. DĂ€refter kom det mycket fĂ„ tyska science fiction-filmer fram till 1980-talet dĂ„ Roland Emmerich vann pris pĂ„ filmestivalen i Berlin med filmen Das Arche Noah Prinzip. Ett tyskt fenomen Ă€r Perry Rhodan som Ă€r en serie i bokform dĂ€r det ges ut en kortroman varje vecka. Serien Ă€r vĂ€rldens största i sitt slag. Kring Perry Rhodan har det vĂ€xt en stor flora av spinoffs, det har bland annat gjorts en film. [redigera] USAUSA Ă€r det utan tvekan mest dominerandet landet för nĂ€stan all form av science fiction. Det stora flertalet av alla internationellt kĂ€nda författare Ă€r amerikaner. Det ges ut ett flertal magasin.
[redigera] Begrepp[redigera] Se Àven
[redigera] KĂ€llor
[redigera] LĂ€stips
[redigera] Externa lÀnkar
|
