Politik

Politik kommer av det grekiska ordet πόλις (pólis), "stadsstat", och betyder ordagrant översatt "det som rör staten". På svenska har ordet två grundbetydelser. Det kan å ena sidan beteckna maktutövandets processer (engelska: politics) och å andra sidan en specifik politiks innehåll (engelska: policy).^[1] Dock är politik ett omstritt begrepp med många definitioner. En minsta gemensam nämnare är att begreppet alltid syftar på offentlig maktutövning och den process som bestämmer hur den offentliga makten utövas, det vill säga maktkamp. Vissa har argumenterat för att politikbegreppet bör vidgas till att innefatta fenomen som normalt betraktas som privata (till exempel intresseorganisations-, arbetsplats- och familjeangelägenheter) eftersom dessa anses påverka resultatet av den offentliga maktutövningen och maktkampen i hög grad.^{[källa behövs]} Tilläggas kan att ordet idiot kommer av grekiskan idiotes som betyder en 'privat man', det vill säga motsatsen till statsman, politiker.

Politik är alltså, i dess andra betydelse, även en benämning på idéer eller visioner om hur samhället ska styras eller hanteras i olika partfrågor, det vill säga det som oftast förs fram inom politiska partier. I akademiskt hänseende studeras politik och politiskt relaterade ämnen inom bland annat statsvetenskap, nationalekonomi, politisk filosofi och sociologi. De politiska idéernas historia är ett delområde av idéhistoria.

Innehåll

[redigera] Historia

Huvudartikel: De politiska idéernas historia

Med Sokrates och Platon mognade filsofin till ett större system. Sokrates skrev aldrig något - det vi har av honom är det som nedtecknats av Platon. Teorin om idévärlden och exempelvis Platons grottliknelse är viktiga bidrag från Platon. Genom sina texter gav Platon bidrag till nästan alla filosofins områden till exempel kunskapsteori, politisk filosofi, etik och metafysik.

Aristoteles ansåg att människor av naturen är politiska varelser. Det betydde att människor också är sociala varelser och att varje förståelse av mänskligt beteende och behov måste inkludera sociala överväganden. Han analyserade också värdet av olika politiska system, beskrev deras för- och nackdelar och klassificerade dem som monarki, oligarki, tyranni, demokrati och republik.

[redigera] Det politiska spektrat

Politiska tänkare och aktivister har alltsedan franska revolutionen 1789 vanligtvis delats upp i två läger: höger och vänster. Förklaringen till denna terminologi står att finna i placeringen i den franska nationalförsamlingen under revolutionen. De som värnade om det gamla samhället satte framifrån sett längst till höger i salen, medan de mer radikala satte till vänster.^[2] Denna benämning spred sig sedan vidare och har förblivit den mest använda distinktionen inom politiken fram till idag. Begreppsparet är emellertid allt annat än klart och har i själva verket en rad olika, om än inte helt särskilda, betydelser. Vänster har alltmer fått beteckna socialism, även om det, särskilt i USA, även används om liberalism. Höger används traditionellt om konservatism men även om olika former av liberalism. Vissa politiska tänkare har velat upplösa distinktionen alternativt ansett att den spelat ut sin roll.

[redigera] Referenser

^ Uppslagsordet politik från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2008-03-11.
^ Uppslagsordet högern från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2008-03-11.