Moské

En moské (på arabiska مسجد, masjid, uttalat /mas.ˈʤid/) är en muslimsk helgedom, avsedd för bön, predikan och undervisning.

Innehåll

[redigera] Utseende

Moskéer kan variera mycket till utseendet men kännetecknas vanligen av sina minareter, från vilka muezzinen traditionellt kallar till bön fem gånger per dag (numera har den funtionen dock ersatts av högtalaranordningar), och även ofta av de kupolformade taken. Profeten Muhammeds eget hus i Medina kom att utgöra den modell enligt vilken moskéer byggts, med omgivande borggård och pelarhall. Utanför moskén finns alltid en gårdsplan (sahn) där det finns en fontän eller dylikt för tvagning innan gudstjänst.

Hagia Sofia

Moskéer byggs i riktning mot Mekka så att en vägg (kallad qibla) alltid vetter dit för att markera böneriktningen. En nisch (mihrab) i den väggen i bönesalen pekar ut riktningen för bönen. Inne i moskén återfinns ofta vackra mosaiker i invecklade mönster och kalligrafi, dock aldrig föreställande bilder då detta är att räknas som avgudadyrkan. Kvinnor och män ska be åtskiljda och det finns vanligtvis balkonger runt om bönesalen för kvinnor och barn.

[redigera] Funktion

Troende muslimer antas be i moské minst en gång i veckan, på fredagen. Bönen leds av en imam. Plikten att förrätta fredagslunchens bön i en moské gäller endast män. Kvinnor får delta i mån av plats, och antas istället förrätta bönen i hemmet.

I likhet med flera andra religioners helgedomar inrymmer moskékomplexet ofta mer än bara gudstjänstlokal. Exempelvis finns ofta bibliotek och bespisning, samt hos de större moskéerna ibland även härbärge, sjukhus och teologisk skola (madrassa).

Många muslimer i Sverige vittnar om vikten av att ha en riktig moské, ett hus byggt (eller ombyggt) för just detta ändamål, att gå till. En moskébyggnad i hemstaden är viktigt för den muslimska identiteten, och innebär ofta att församlingen inte behöver trängas i en icke ändamålsenlig källarlokal. Moskéer med utrymme för fler besökare under exempelvis fredagsbönen kan även sägas förbättra kvinnornas möjlighet att delta i religionsutövandet, då de ofta endast erbjuds tillträde i mån av plats under just fredagsbönen. Svenska moskéer finansieras ofta helt av bidrag från församlingsmedlemmarna och i vissa fall även från organisationer utomlands. Insamlandet av pengar till en egen moské är därför en viktig fråga för många svenska muslimska församlingar, och byggandet av moskén kan på grund av den stora mängden pengar som behöver samlas in, ta ganska lång tid.

[redigera] Källarmoské

"Källarmoské" är benämningen på en lokal som används som moské trots att den inte är ändamålsbyggd för att vara en religiös helgedom. Lokalen är ofta en källare i ett miljonprogramsområde, men kan även vara en föreningslokal, en lägenhet eller ett kontorsutrymme.^[1]

Det finns minst femton källarmoskéer i Malmö, varav de flesta är belägna i stadsdelen Rosengård.^[2] Islamiska Kulturföreningen i Malmö driver Rosengårds största källarmoské.^[3] Enligt Sveriges Radios ekoredaktion fanns det år 2005 ungefär 120 källarmoskéer i Sverige.^[4]