|
|
VerktygslÄdaAndra sprÄk
|
MatFör andra betydelser, se Mat (olika betydelser).
Mat kan syfta pÄ vad som helst som levande organismer kan inta för nÀrings eller njutnings skull. Vanligen syftar dock ordet till vad som intas av djur och ospecificerat ofta bara till vad mÀnniskor Àter. Det Àr framför allt om mat i den senare betydelsen den hÀr artikeln handlar om. Mat Àr oftast av animaliskt- eller vÀxtursprung, men flera undantag finns; det vanligaste och viktigaste av dessa Àr vatten. Mat Àr inte bara fysiologiskt nödvÀndigt för mÀnsklig överlevnad utan har ocksÄ mÄnga viktiga sociala och kulturella funktioner. Mat omgÀrdas följdriktigt vanligen av mÄnga sociala, kulturella och religiösa konventioner som i varierande grad reglerar vad som Àts, hur och nÀr i olika delar av vÀrlden och av mÀnniskor av olika sociala klasser. Vissa av dessa regler Àr direkt relaterade till frÄgor om hur man bör handskas med mat för att undvika matförgiftningar. Produktion, distribution och konsumtion har sedan mycket lÄng tid varit inte bara kulturellt och socialt, utan ocksÄ ekonomiskt och politiskt betydelsefullt, och allt mer uppmÀrksamhet har pÄ senare tid getts Àven Ät de allvarliga miljöaspekter som Àr förknippade med mat och mathantering. SammansÀttning och storlek av kost Àr direkt relaterat till hÀlsofrÄgor. Detta kommer till uttryck sÄvÀl i rika lÀnder med sÄ kallade vÀlfÀrdssjukdomar som i fattiga lÀnder dÀr undernÀring kan vara ett ofta Äterkommande problem och den globala obalans som rÄder nÀr det gÀller tillgÄng pÄ mat leder till etiska frÄgor om rÀttvisa och jÀmlikhet, och Àr direkt relaterad till internationella hjÀlpinsatser, sÄ kallade matprogram, ofta i regi av FN:s VÀrldslivsmedelsprogram, World Food Programme. 
[redigera] LivsmedelHuvudartikel: Livsmedelslagstiftning 
I mÄnga lÀnder finns lagstiftning som bÄde definierar vad som klassas som föda för mÀnniskor och djur och reglerar hanteringen av denna. I den svenska lagens mening Àr exempelvis livsmedel allt som Àr avsett att intas genom munnen av mÀnniskor, utom sÄdant som klassas som lÀkemedel. Förutom olika produkter frÄn vÀxt- och djurriket rÀknas till exempel dricksvatten (sedan 1991), alkohol och tobak som livsmedel. [redigera] Matens fysiologiNÀringslÀra eller nÀringsfysiologi Àr den vetenskap som studerar förekomsten av nÀringsÀmnen och kroppens omsÀttning och upptag av dessa (metabolism); men den behandlar ocksÄ sambandet mellan kost och hÀlsa, kostvanor och nÀringsbehov.
[redigera] Produktion
I likhet med vilda djur Ă€gnade sig mĂ€nniskan frĂ„n början inte Ă„t egen produktion av mat utan klarade sig genom att jaga och leta efter föda i naturen. Detta har historiskt varit det dominerande sĂ€ttet för mĂ€nniskan att proviantera och var allenarĂ„dande fram till Mesolitikum, 12 000-6 000 Ă„r före vĂ„r tid. Under senare stenĂ„lder domesticerades en del djur och framför allt lĂ€rde sig mĂ€nniskan att bruka jorden och sĂ„ producera mat pĂ„ ett aktivt sĂ€tt. Trots att inslag av bĂ„de jakt och letande fortfarande förekommer har jordbruk tillsammans med boskapsuppfödning dĂ€refter varit det dominerade framstĂ€llningssĂ€tten för mat i de flesta samhĂ€llen. [redigera] DistributionFrĂ„n att tidigare huvudsakligen framstĂ€llts för lokal konsumtion â inte sĂ€llan producerades mat först och frĂ€mst för det egna hushĂ„llet â konsumeras idag den mesta maten lĂ„ngt bort frĂ„n de platser dĂ€r den framstĂ€lls vilket ökat betydelsen av distributionsledet för mat. Det Ă€r en utveckling som bĂ„de bygger pĂ„ och Ă€r del av allt mer intensiva processer av globalisering och urbanisering. För mĂ„nga konsumenter betyder det ett kraftigt ökat utbud av matvaror, men ocksĂ„ ett allt större mentalt avstĂ„nd mellan produktion och konsumtion. [redigera] KonsumtionLĂ„ngt ifrĂ„n allt Ă€tligt bedöms till vardags som mat, och vad som rĂ€knas till kategorin varierar mycket mellan olika samhĂ€llen och grupper i tid och rum. Det mĂ€nskliga intresset för mat har gett upphov till en omfattande litteratur i Ă€mnet liksom till en mĂ€ngd olika tekniker för beredning och matlagning. De flesta lĂ€nder, regioner eller folkgrupper har sina speciella kök, med egna matlagningstraditioner och kulinariska regler som till exempel italiensk eller indisk mat. Mat Ă€r ocksĂ„ en kraftfull markör för social tillhörighet och dito grĂ€nsdragningar och Ă€r ofta mer eller mindre starkt knutna till olika grupper i ett givet samhĂ€lle som exempelvis veganer, munkar, fattiga eller rika. 
[redigera] MatvetenskaperMat behandlas ur vetenskaplig synvinkel av en lĂ„ng rad discipliner. Inom nĂ€ringslĂ€ra, eller nĂ€ringsfysiologi, forskar man kring matens pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskors hĂ€lsa. Inom olika omrĂ„den av miljövetenskapen, sĂ„som ekotoxikologin och miljökemin, letar man efter samband mellan maten och miljön, exempelvis jordbruks- och fabriksutslĂ€pps pĂ„verkan pĂ„ omrĂ„dena runtomkring eller hur olika tillsatser, till exempel sötningsmedel och smakförstĂ€rkare, pĂ„verkar miljön. Ăven vetenskaper som sociologi, antropologi och etnologi intresserar sig i hög grad för hur mat produceras, distribueras och konsumeras. Matlagning och matkultur studeras ocksĂ„ inom gastronomi. [redigera] MatpolitikIdag Ă€r produktion av mat ekonomiskt mycket betydelsefullt med mĂ„nga aktörer frĂ„n enskilda smĂ„jordbrukare till multinationella handels- och matföretag. Jordbruk, djurhĂ„llning sĂ„vĂ€l som distribution och konsumtion av mat har vidare stora konsekvenser för natur och miljö. Mat och matrelaterade frĂ„gor Ă€r dĂ€rför ocksĂ„ viktiga politiskt i mĂ„nga lĂ€nder och Ă€ven internationellt.
[redigera] Se Àven[redigera] Litteratur
[redigera] Externa lÀnkar |
