Kungliga Akademien för de fria konsterna

Kungliga Akademien för de fria konsterna på Fredsgatan 12 i Stockholm

Trappan innanför huvudentrén på Kungliga Akademien för de fria konsterna

Kungliga Akademien för de fria konsterna (oftast kallad Konstakademien), ligger på Fredsgatan 12, i Stockholm. Akademien har till syfte att främja utvecklingen av konsten i Sverige. Fram till 1978 var akademien också huvudman för Kungliga Konsthögskolan, men den sorterar nu under högskoleverket som andra högskolor.

[redigera] Historia

Konstakademiens historia börjar 1735 i en sal på Stockholms slott, där den franske konstnären Guillaume Taraval undervisade en liten grupp i teckning efter levande modell. Han hade dessutom beviljats 50 kopparmynt till att avlöna modellen. Därmed var Kongl. ritakademien född. Kärnämnet var studiet av människokroppen och det var ingen slump att just modellteckning var det första man satsade på. I elevgruppen ingick bl.a. Johan Pasch.

Visionen man hade var en akademi efter fransk förebild. En sådan akademi var samlingsplatsen för etablerade konstnärer och konstkännare. Till akademiens grundare förutom Taraval räknas Carl Gustaf Tessin och arkitekten Carl Hårleman.

År 1768 kallar överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz till det första protokollförda akademisammanträdet och Gustav III skrev de första stadgarna år 1773, som förebild hade han den franska Konstakademien i Paris. Nu hade man även arkitektur, grafik, anatomi, perspektivlära och kulturhistoria på programmet och den lilla Ritakademien döptes om till Kongl. målare- och bildhuggareakademien.

Till Akademiens guldålder räknas det sena 1700-talet, då den tidens stora konstnärer, såsom Johan Tobias Sergel var invalda som ledamöter och även undervisade där. Namnet Kungliga Akademien för de fria konsterna, som den fortfarande kallas officiellt, fick Akademien 1810.

År 1832 bildades Stockholms konstförening, som ville ge ett komplement till Akademiens utställningsverksamhet, som vissa år gått mycket trögt. Den grupp som fick mest genomslagskraft var "Opponenterna" på 1880-talet, som inspirerades av samtidens franska måleri och gjorde stor succé hos den svenska publiken. År 1864 öppnades akademin äve för kvinnor, en av de första att delta var Anna Nordlander.

Nästa stora händelse i Konstakademiens historia är 1870 när Akademien flyttar in det egna huset på Fredsgatan 12. Huset hade donerats av styckgjutaren Gerhard Meyer och hans namn lever kvar i Mejan som är smeknamnet på Konsthögskolan och namnet på det elevgalleri som ligger på Skeppsholmen, mittemot Moderna Museet.

År 1978 skildes Kungliga Konsthögskolan och därmed undervisningen formellt från Konstakademien, men först 1995 hade all undervisning flyttat ut till Skeppsholmen.