Klarakvarteren

Klarakvarteren från stadshustornet mot nordväst, 1924.
Foto: Gustaf Cronquist

Klarakvarteren eller Klara är en del av Nedre Norrmalm i centrala Stockholm, som tidigare utgjorde Klara församling. Begreppet Klara används alltmer sällan i folkmun, och begrepp som Stockholms city och stadskärnan har tagit över. Namnet avser idag i regel snarare Nedre Norrmalm innan den omfattande modernisering som Norrmalmsregleringen innebar.

[redigera] Geografi

Klaras trånga stadskvarter 1930

Klarakvarteren och Telefontornet ca 1950

Klara kyrka och Gamla konstfack skymtar bakom rivningsmassor. April 1957.

Klara kyrka och Klara gamla skola, det läroverk August Strindberg studerade vid.

Rosenbad sett från Vasabron.

En vanlig avgränsning på Klarakvarteren är Vasagatan, Klarabergsgatan, Drottninggatan och Fredsgatan^[1]. Fram till 1 januari 1989 existerade Klara församling som omfattade ett större område begränsat av Norrström, Gustav Adolfs torg, Malmtorgsgatan, Brunkebergstorgsgatan, Malmskillnadsgatan, Hamngatan, Regeringsgatan, Kungsgatan, Malmskillnadsgatan, Tunnelgatan, Olof Palmes gata och Klara sjö^[2]

[redigera] Bebyggelse

Fram till 1960-talet låg de flesta av Stockholms dagstidningar i Klara. En anledning var närheten till järnvägen som var en viktig distributionskanal. Större delen av Tidningskvarteren revs i samband med Norrmalmsregleringen.

[redigera] Befintliga äldre byggnader

• Adelcrantzka Palatset, Karduansmakargatan 8, 1600-talspalats numera infogat i departementsbyggnaden i kvarteret Björnen och Loen. Namnet syftar på arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz.
• Arvfurstens palats, här ligger Utrikesdepartementet
• Gustav Horns palats, Fredsgatan 2 uppfördes på 1640-talet. Idag ligger Medelhavsmuseet här.
• Klara gamla skola (bilden ovan)
• Klara kyrka (bilden ovan)
• Konstakademien, Fredsgatan 12
• Rosenbad
• Sagerska palatset, Strömgatan (Statsministerns bostad)
• Tändstickspalatset, Västra Trädgårdsgatan 15
• Vissa fastigheter på Gamla Brogatan och Vasagatan

[redigera] Historiska byggnader och lokaler (urval)

• Betlehemskyrkan, Sergelgatan
• Bildhuggarbostället, Sergelgatan (med konstnärsateljéer från 1600-talet)
• Blancheteatern, Hamngatan
• Eugeniakapellet, katolsk frikyrka från 1837, låg på Gallerians nuvarande plats, revs 1968
• Folckerska huset, Brunkebergstorg, låg på Gallerians nuvarande plats, revs 1970
• Gamla Hamburger Börs, Jakobsgatan, anrik restaurang (idag ligger där Kungsträdgårdens t-banestation)
• Gamla Folkets hus, Barnhusgatan 14, invigdes 1901, revs 1955
• Gamla Konstfack, Mäster Samuelsgatan, revs i mitten på 1950-talet
• Hotel Continental, Vasagatan
• Sagerska husen, Hamngatan, (två privatpalats i sirlig jugendrokoko från sekelskiftet), revs 1970
• Sidenhuset, Hamngatan, varuhus byggt 1901, revs 1969
• Telegrafstyrelsens hus, Brunkebergstorg, rivet 1969 (ersatt av Riksbankens högkvarter)
• Tre remmare, Regeringsgatan, krog som omnämns i en av Bellmans epistlar, nuvarande Parkaden
• Tysta Mari, Tegelbacken, café
• Wredeska Palatset, Drottninggatan 29, revs 1965-1966
• Vinterpalatset, korsningen Vasagatan/Tunnelgatan (nuv. Olof Palmes gata), konsertlokal/biograf, revs 1971
• De flesta husen i Tidningskvarteren, se nedan

[redigera] Tidningskvarteren

• Dagens Nyheter låg på Klara västra Kyrkogata 6
• Svenska Dagbladet låg på Karduansmakargatan 11
• Stockholms-Tidningen och Aftonbladet låg på Vattugatan 12
• Arbetaren låg på Klara västra kyrkogata 17
• Expressen låg på Klara södra kyrkogata 7
• Svenska Morgonbladet låg på Klarabergsgatan 58
• Tidningarnas Telegrambyrå låg vid Tegelbacken 1922-1960.

[redigera] Se även

• Norrmalmsregleringen

[redigera] Litteratur (i urval)

• Fredrik Bedoire, Lennart af Petersens (1985). Från Klara till City. Stockholm: Stockholmia förlag. ISBN 91-38-90337-7.  (PDF-format)
• Mats Persson m fl (1975). CITY Byggnadsinventering 1974-75 - Historik och byggnadshistoriskt register (del 1). Stockholm: Stockholms stadsmuseum. 
• Mats Persson m fl (1976). CITY Byggnadsinventering 1974-75 - Historik och byggnadshistoriskt register (del 2). Stockholm: Stockholms stadsmuseum. 
• Anders Sjöbrandt, Björn Sylvén (2000). Stockholm - Staden som försvann. Stockholm: Natur och Kultur. ISBN 91-27-35225-0. 

[redigera] Noter

1. ^ Harlén, Hans: "Stockholm A tll Ö - Innerstaden", sidan 224. Brännkyrka hembygdsförening, 1998.
2. ^ Harlén, Hans: "Stockholm A tll Ö - Innerstaden", sidan 221. Brännkyrka hembygdsförening, 1998.