Internationalen (sång)

Internationalen på originalspråket franska
Internationalen på originalspråket franska

Internationalen är arbetarrörelsens främsta sånger. Internationalen sjungs traditionellt med höjd knuten högernäve, och används av många politiska grupperingar till vänster, från socialdemokrater och fackföreningsmedlemmar till kommunister och anarkister.

Innehåll

[redigera] Tillkomst

Det franska originalet ("L'internationale") skrevs av Eugène Pottier i juni 1871 i samband med Pariskommunen. Sångens titel refererar till Första internationalen. Ursprungligen hade Pottier tänkt sig att texten skulle sjungas till samma melodi som Marseljäsen. Musiken tillkom 1888, komponerad av Pierre Degeyter (1849-1932).

Från 1904 blev Internationalen den internationella arbetarrörelsens kampsång framför andra. Den har i perioder varit förbjuden i flera europeiska länder, och har översatts till ett stort antal språk.[1] Internationalen användes i Sovjetunionen som hymn istället för nationalsång fram till 1944 då den ersattes med Hymn till Sovjetunionen. Sången användes också i flera andra länder med kommunistiskt eller socialistiskt styrelseskick parallellt med nationalhymnen.

[redigera] Upphovsrätt

Den dikt som Pottier skrev är inte längre skyddad av upphovsrätten, eftersom upphovsmannen avled redan 1887. Även musiken är fri att använda i alla länder utom Frankrike, där upphovsrätten för musiken gäller till oktober 2017.[2] Upphovsrättsinnehavare i Frankrike är musikförlaget Le Chant du Monde.

[redigera] Svensk version

Den svenska översättning som används mest gjordes av Henrik Menander 1902. I sin relativt fria översättning valde Menander att överhuvudtaget inte översätta den femte versen (Till krigets ...). När man på möten i dag sjunger Internationalen så brukar det endast vara första och sista versen.

[redigera] Externa länkar

[redigera] Källor


[redigera] Noter

  1. ^ På engelska har man behållt den franska titeln, men uttalar namnet inter-nashshun-ALLEY
  2. ^ Normalt gäller den upphovsrätten i Frankrike 70 år efter upphovsmannens död. Däremot kompenserar man med 6 år och 152 dagar för verk som skrevs före första världskriget, och med 8 år och 120 dagar för verk som tillkom före andra världskriget.

last minute odzież dziecięca kuchnie do zabudowy jelenia góra Perfumy Dla Kobiet wakacje nad morzem frezarki obrabiarki folie okienne Noclegi Zakopane Hosting 1% podatku sennik Katalog stron www Studio Tatuażu Warszawa wakacje kick koparki Bułgaria wczasy Karaoke tani kredyt hipoteczny COOLsurf