|
|
VerktygslådaAndra språk
|
Uppslagsverk
Ett uppslagsverk eller en encyklopedi är en skriven sammanfattning av mänsklig kunskap. Termen kommer från grekiskans enkyklios paideia, ordagrant "rundad bildning", i betydelsen "allmänbildning". Uppslagsverk kan vara allomfattande, innehållande artiklar om ämnen inom alla områden, (Encyclopædia Britannica är ett välkänt exempel), eller vara specialiserade inom särskilda områden, till exempel ett medicinskt, eller filosofiskt uppslagsverk. Det finns också uppslagsverk som täcker alla möjliga ämnen från exempelvis ett land, till exempel den svenska Nationalencyklopedin. Någon skillnad mellan synonymerna encyklopedi och uppslagsverk föreligger egentligen inte, även om den förra termen oftare synes användas om mer omfattande och vetenskapligt upplagda verk, medan uppslagsverk eller uppslagsbok ofta används för mer populärt skrivna framställningar. Man vill däremot ofta skilja en encyklopedi från en ordbok som innehåller rent formmässig information om orden, som stavning och böjning. Skillnaden upprätthålls dock inte i praktiken eftersom det inte går att göra någon fullständig distinktion mellan begreppen. Konversationslexikon är ett annat namn för uppslagsverk. Undertiteln på Nordisk Familjebok var exempelvis Konversationslexikon och realencyklopedi. Tanken var att man under saklig diskussion skulle ha konversationslexikonet till hands, och snabbt kunna ta reda på fakta i vilken fråga som helst. Termen "encyklopedi" användes för dylika kunskapssamlingar först under 1700-talet.
[redigera] Tidiga uppslagsverkMånga klassiska författare från antiken, som Aristoteles försökte skriva utförligt om mänsklig kunskap. Engelsmannen John Harris är oftast angiven som den förste som etablerade det nutida formatet 1704 med sitt Lexicon technicum. Den berömda Encyclopædia Britannica hade en blygsam början: från 1768 till 1771 publicerades tre volymer. Den kanske mest berömda encyklopedin är den franska Encyclopédie, skriven av Jean Baptiste le Rond d'Alembert och Denis Diderot och slutfördes 1772 (28 volymer, 71818 artiklar, 2885 illustrationer). [redigera] Uppslagsverkets egenskaperUppslagsverkets struktur och utvecklande egenskaper är speciellt lämpligt för lagring på skiva eller datornätverk, och alla större tryckta encyklopedier har utkommit i sådan form under senare år. Skivbaserade utgåvor (särskilt cdrom-format) har fördelarna att vara billiga att producera och lätta att distribuera. Dessutom kan de ha ett innehåll som är omöjligt att trycka, såsom rörliga bilder, ljud och filmer. En annan stor fördel är att man kan använda hyperlänkar för hänvisningar till andra artiklar. Uppslagsverk på nätverk, till exempel Internet, har även fördelen att vara (potentiellt) dynamiska. Ny information kan visas nästan omedelbart, istället för att behöva vänta på nästa utgåva, som är fallet med encyklopedier på skiva eller i bokform. Informationen i en tryckt encyklopedi behöver vara organiserad. Av tradition används metoden med alfabetiskt ordnade artiklar. Med de nya, dynamiska, elektroniska formaten behövs inte en förutbestämd struktur. De flesta elektroniska encyklopedierna organiserar ändå artiklarna på något eller några olika sätt, till exempel alfabetiskt eller genom ämnesområden. [redigera] Kända encyklopedister före 1700
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
|
