|
|
VerktygslådaAndra språk |
Aftonbladet
Aftonbladet är en oberoende socialdemokratisk svensk dagstidning som tillsammans med Expressen dominerar kvällstidningsmarknaden i Sverige.
[redigera] Historia
Den första tidningen i Sverige med namnet Aftonbladet, gavs ut i Göteborg den 16 september 1811 av assesorn Georg Löwegren. Tidningen upphörde 1832.[1] En tidning var inget som en vanlig svensk kom i kontakt med i början av 1800-talet, en normal tidningsupplaga var något hundratal exemplar. Under 1810- och 1820-talen växte oppositionen mot kungamakten och riksdagen 1828-1830 präglades av den liberala oppositionen, en utveckling som även förekom i andra länder i Europa och hade sin grund i att det ökande välståndet gjorde medelklassen alltmer inflytelserik. Kung Karl XIV Johan stödde under sin regeringstid ekonomiskt de tidningar som stödde kungamakten. 1830 startade tidningen Fäderneslandet med Magnus Jacob Crusenstolpe som redaktör och Svenska Minerva med Johan Christoffer Askelöf som redaktör, båda betalda av kungen för att försvara kungamakten. Andra kungatrogna tidningar under 1820-talet var Journalen, Granskaren, Stockholms Tidning, Stockholms Dagblad samt Post- och Inrikes Tidningar. På den liberala sidan fanns Argus och Medborgaren.[2] Lars Johan Hierta arbetade i Riddarhusets kansli under rikdagen 1823 och kom då i kontakt med den liberala oppositionen. Han skrev i tidningarna Argus och Stockholms-Posten innan han tillsammans med Crusenstolpe startade Riksdagstidningen 1828 som skrev om riksdagen 1828-1830. Hierta lyckades få Riksdagstidningen att gå med vinst och beslöt att starta en egen tidning, Aftonbladet, vars första nummer kom ut i december 1830.[3] Den nya tidningen stödde den liberala oppositionen mot kungamakten men Hierta drev tidningen på ett sätt som gjorde att den snabbt fick inflytande. Argus och Medborgaren var inga nyhetstidningar medan Aftonbladet hade ett innehåll som kunde intressera många människor: svenska och utländska nyhetshändelser inom politiken samt kulturnyheter om litteratur och teater. Tidningen innehöll också annonser och den publicerades på kvällen så att redaktionen kunde ta nyheter ur andra tidningar men också publicera de nyheter som kommit med posten under dagen. Med hjälp av höga löner kunde Hierta locka till sig landets bästa journalister och redan under det andra året var Aftonbladet Sveriges största och mest spridda tidning med över 3 000 exemplar i upplaga. I slutet av 1830-talet hade tidningen 7 500 prenumeranter samt lösnummerförsäljning som totalt innebar att varje nummer lästes av 100 000 personer.[4] Kungamakten och de konservativa förhöll sig ytterst kritiskt mot Aftonbladet. I en recension kallade Atterbom tidningen för "riks-pöbeltidningen". Genom beslut i riksdagen 1812 var ansvarig utgivare tvungen att ha utgivningsbevis för utgivning och hovkanslern hade rätt att dra in utgivningsbeviset om en tidning ansågs vara "vådlig för allmän säkerhet, eller utan skäl och bevis förnärmande personlig rätt eller av en fortfarande smädlig egenskap". Aftonbladet fick sitt utgivningsbevis indraget många gånger men Hierta kunde snabbt skaffa sig nya utgivningsbevis genom bulvaner. Tidningen döptes om till Det femte Aftonbladet, Det sjätte Aftonbladet och så vidare. Under 1838 drogs Aftonbladet in tio gånger av hovkansler Hartmansdorff utan att utgivningen stoppades. Därefter användes indragsningsmakten endast sporadiskt; den avskaffades av riksdagen 1844. [5] Med Sohlman som ägare, 1851-1929, blev tidningen alltmer konservativ och tyskvänlig. "Brokiga blad", Sveriges första kolorerade veckotidning, utkom 1907-1930. Halvveckoupplagan, som startade 1890, blev en stor succé. Den hade som mest 150 000 prenumeranter och lästes av en halv miljon svenskar. 1929-1956 ägdes Aftonbladet av Torsten Kreuger, bror till Ivar Kreuger. P G Peterson var chefredaktör 1933-1956 och arbetade på att återskapa tidningens förtroende. Politiskt hade tidningen nämligen stött Tyskland under Hitlers regim och framfört åsikten att det var en mer fredlig lösning att låta Hitler ta över Europa. [6] LO tog över ägandet 1956-1996. En rekordstor upplaga under 1960-talet följdes av nedgång under 1970-talet. Chefredaktörerna Thorbjörn Larsson och Rolf Alsing förnyade tidningens innehåll och form under 1980-talet och 1990-talet. Efter hundra år i Klara flyttade Aftonbladet 1989 till Globen City. 1994 blev Aftonbladet den första svenska tidningen som hade sig med en Internet-upplaga. 1996 köpte den norska mediekoncernen Schibsted 49,9 procent av Aftonbladet. Samma år gick Aftonbladet om Expressen och blev Sveriges största dagstidning. 1997 tillträdde Anders Gerdin som chefredaktör och ansvarig utgivare. Chef för kulturredaktionen var Håkan Jaensson. Den 1 januari 2008 blev Jan Helin chefredaktör. Under senare delen av 1990-talet samordnades tryckningen med morgontidningen Svenska Dagbladet i ett nybyggt och samägt tryckeri i stockholmsförorten Akalla. Under juni 2006 valde Aftonbladet att höja priset på sina tidningar till 10 kronor alla dagar. [redigera] KritikBåde Tegnér och Atterbom var under 1830-talet starkt kritiska till den journalistik som Aftonbladet företrädde. Tegnér ansåg att den liberala pressen "lever som likmaskarna på förruttnelsen" och Atterbom kallade Aftonbladet för "riks-pöbeltidningen". Aftonbladet gav tillbaka mot Atterbom som tidningen kallade "den andeliga och lekamliga lifegenskapens varulf" och en "af munklegender förtorkad mullvad".[7] Aftonbladet fick kritik av tidningen ETC i samband med den så kallade "nazistaffären" 1998 då bland annat arrangerade nazistiska hotbilder mot kända personer publicerades. [8] [redigera] Annan media[redigera] Text-TVAftonbladet producerar även nyheter till text-TV, vilket man började med 1993, då i TV 3. Sedan 1998 sänds dessa nyheter i Kanal 5. [redigera] Punkt.seGratisutdelad morgontidning som utdelades i de tre storstadsregionerna Stockholm,Göteborg och Malmö. Ett urval av texterna från nättidningen publicerades tillsammans med nytt material i den här dagstidningen. Tidningen var en konkurrent till Metro och City. Punkt.se upphörde den 20 maj 2008.[9] [redigera] RadionyheterAftonbladet sänder dagligen radionyheter på stationerna Rix FM, Svenska favoriter och Lugna favoriter. [redigera] Aftonbladet TV7Den 9 oktober 2006 startas den egna tv-kanalen Aftonbladet TV7 med sändningar i det digitala marknätet samt hos operatörerna Com Hem, Viasat, Canal digital, Tele2Vision och Telia. Kanalen sänds dygnet runt sju dagar i veckan hos de flesta av operatörerna med marknätet undantaget när kanalen enbart sänds under vardagarna. Aftonbladet har gjorde även under digital-tvns barndomsår flera mindre lyckade försök med tjänster via boxarna i Com Hem och Canal Digitals. På det området före sin tid då varken teknik- eller konsument hängde med. [redigera] Aftonbladet.seAftonbladet.se är tidningens webbplats på Internet. Enligt tidningen var Aftonbladet.se år 2005 Nordens mest besökta tidningswebbplats med över 2 miljoner besökare dagligen [10]. Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kalle Jungkvist (september 2006). Aftonbladet.se föddes 1994 när bilagan Aftonbladet Kultur publicerades på Internet. Året därpå började Aftonbladet.se publicera nyheter. Sedermera har flera tjänster såsom webbradio, webb-tv och betaltjänster lagts till. [redigera] Kända journalister vid Aftonbladet
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar[redigera] Källor[redigera] Tryckta källor
[redigera] Fotnoter
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
