Svenska adelsätter

Adelsätt eller riddarsläkt kallas ätt som har ett adelsbrev.

Innehåll

[redigera] Historia

På Alsnö möte skrevs år 1279 i Alsnö stadga att den tjänstemannaklass som gjorde vapentjänst till häst skulle åtnjuta frälse, d.v.s. skattefrihet. (Dessa var föregångarna till adeln, men hade inte samma privilegier.)

För att en släkt kan räknas som svensk adel måste den ha erhållit svensk adelsvärdighet av den svenske regenten genom ett adelsbrev. Om ätten därefter ville vara representerad vid ståndsriksdagen måste den vara introducerad på Riddarhuset.

När den siste mannen i en adelsätt dött, kallas den utslocknad. "När den sista medlemmen dör stryks ätten i adelskalendern och i förteckningen över samtliga ätter i registret tar man bort markeringen som tyder på att ätten har levande medlemmar och skriver ett kors + samt årtalet när den dog ut på svärdssidan och något mera sker inte." (Riddarhusets kommentar)

Sedan riddarhuset under 1600-talet instiftades att organisera och katalogisera Sveriges adel har 2 962 ätter introducerats. Omkring 80% av dessa är utslocknade. Några har också strukits fast de fortlever, till exempel Friherrliga ätter som von Albedyhl, von Segerbaden och Wadenstierna. (Ätten har bott utomlands i över 100 år och har därmed förlorat säte och stämma på riddarhuset. Dock kan den adliga, kommedör eller grevliga ätten vara representerad i riddarhuset)

Observera att alla ätterna först i vår tid har kallats vid "namn". Natt och Dag till exempel (kanske Sveriges äldsta riddarsläkt) förde redan under tidig medeltid en delad sköld i svart och vitt, men de kallade sig inte natt och dag för det. I själva verket tvingades sentida ättlingar att börja använda detta familjenamn under slutet av 1800-talet. Medeltida ätter kallas därför efter vad skölden liknar, och inom klammer: till exempel (rosor under stjärna), eller (tillbakaseende ulv). Andra, som ätten Trolle, skrivs Trolle utan klammer, men först när de börjar kalla sig de själva i något brev e.d.

Högsta klassen av adelsmän (förutom kungen) under medeltid i Sverige är jarl, en uppenbarligen ärftlig värdighet. Jarlarna kommenderade över riddarna i riksrådet, som stod över de vanliga riddarna. Steget under var sven av vapen, (de förde alltså egen sköld) och sedan svenner, i allmänhet unga adelsmän som ännu inte dubbats till riddare.

Idag finns obetitlad och betitlad adel. De betitlade adelsätterna är grevliga, friherrliga eller kommendörsätter. Begreppet lågadel och högadel används inte av Riddarhuset, men sammanfattningsvis kan sägas att högadeln utgjordes av de grevliga och de friherrliga ätterna, medan lågadeln utgjordes av kommendörsätterna och de obetitlade ätterna.

På Sveriges riddarhus har de olika introducerade ätterna ett nummer, där grevar, friherrar och obetitlad adel numreras åtskiljt var för sig. I regel gäller att ju lägre numret är, desto tidigare har ätten introducerats i Sverige. Nr 1 bland grevar, Braheätten, är dock utslocknad sedan 1930. Det finns dock exempel på att ätter har introducerats på en utslocknad ätts nummer.

Obs! Listan nedan är de medeltida namnen, men inte komplett. En del är inte namn utan anger sätesgård eller -by. Senare namnbildningar hade oftare prefix och/eller tvåstaviga kombinationer av typ Silfverhielm eller Tornérhielm. Ju enklare namnet låter, i synnerhet om det låter som något man snabbt kan måla på en sköld, desto högre ålder, alltså mellan 1000-tal och 1500-tal.

[redigera] Medeltidsätter

Algtsöner
Ama
And
Aspenäsätten
Bagge av Botorp
Banér
Bengt Haridssons ätt
Bengt Bossons ätt
Bengt Mårtenssons ätt
Bese
Bexton
Bielke
Bjälboätten
Blå
Boberg
Bonde
Nr 1 Braheätten Grevlig, Utslocknad år 1930 med greve Per Magnus Brahe, slottsherre till Rydboholms slott.
Bröms
Buth
Bååt
Båt
Ekaätten
Eketrä
Erikska ätten, utslocknad år 1250, när Erik den läspe och halte avled.
Fargalt
Fleming
Frille
Fånöätten
Geete
Grip
Gyllenstierna (friherrliga ätten G till Uleåborg utslocknade med Erik G. som dödades i slaget vid Poltava år 1709. Han hade två bröder där den ena var dödfödd år 1671, och den andre, fänriken vid livgardet Ludvig G. blev ihjälstucken år 1698 i Stockholm.)
Gädda
Hjortätten (samma som Ulfsparre af Broxvik?)
Horn
Hålbonäsätten
Hästehufvud
Jägerhorn af Spurila
Jägerhorn af Storby, utslocknad
Knoppe
Krumme
Kurck
Kåse
Kärling
Lejonansikte
Lejonbalk
Leijonhufvud Svensk uradel från Södermanland, med bland de fem äldsta ännu levande adelsätterna av rent svenskt ursprung
Lilliehöök af Gälared & Kolbäck Svensk uradel från Västergötland
Lilliehöök af Fårdala nr.1 Riksrådsgrenen. Samma ursprung som adliga ätten Lilliehöök af Gälared & Kolbäck. Sedermera utgrenad i den Friherrliga ätten Lilliehöök nr.13
Marsvin, utslocknad
Mörner (tysk adel, ej medeltida svensk frälse)
Natt och Dag (började skriva sig Natt och Dag på 1700-talet)
Odygd, utslocknad
Oxehufwud
Oxpanna
Porse
Posse
Prytz
Rålamb
Rosenstråle
Siöblad
Slatte
Somme
Stake Utslocknad med ogifte Harald Gustav Johansson Stake död 1795. (Andra uppgifter menar att ätten Stake utslocknade på svärdssidan den 31 augusti 1763 med majoren och riddaren Karl Magnus Stake)
Stolpe
Stång
Sparre
Sture Grevlig,Utslocknad. På grund av konflikter med kungafamiljen (Erik XIV) blev ätten så ansatt, att den dog ut.
Svinhufvud
Sverkerska ätten Utslocknad år 1222. Siste representant: Johan Sverkersson.
Tanne
Tavast
Tott
Tre rutor af Slestad
Tre rosor Grevlig, utslocknad
Trolle
Ulvätten
Vasaätten
Vinstorpaätten
Örnfot [utslocknad på svärdssidan på 1470-talet, på spinnsidan mellan år 1505 och år 1511

[redigera] Adlade efter år 1600

Anckarström. Utslocknad med kungamördaren Johan Jakob Anckarström som dömdes att förlora "liv, ära och adelskap". Släkten fick inte längre heta Anckarström utan bytte namn till Löwenström efter mördarens frus flicknamn Löwen.
Ulf Utslocknad Melcher Axelsson adlades år 1620 men hade en enda son som var sinnessjuk. Ätten utslocknade med sonen.
Gyllenpistol Utslocknad - Henrik Gyllenpistol adlades år 1646. Ätten introducerades 1647, som adlig släkt nr 347. Ätten utgången på svärdssidan 1692.
von Witten af Stensjö - Casper Witte adlades år 1649.
Wijnbladh - Johan Winblad adlades år 1649.
Stålhammar. Per Jönsson Hammar adlades år 1650. Ätten intrucerades som nummer 476, men detta ändrades sedan till 496.
Prytz
Breitholtz - Claes Breitholtz fick svensk adelsskap 1650 och introducerades (nr 484) på Sveriges Riddarhus samma år. Hans bror Mauritz Breitholtz i Livland adlades 1653 men tog ej introduktion. Ätten tillhörde 1624 Livlands ridderskap.
Leijonancker Adlig ätt no.778 Nobilit den 18 augusti 1666 - Introducerad i Riddarhuset 1668. Den från Skottland bördige Daniel Young (1627-1688) kom till Sverige på 1650-talet och adlades år 1666 till namnet Leijonancker av Konung Karl den XI för sina förtjänster som underleverantör till den kungliga svenska armén.
Schönström Adlig ätt no 1056. Släkten kom ursprungligen från Dalarna. Assessorn i Bergskollegiet, Peter Svedberg adlades Schönström 1683. Introducerades i Riddarhuset 1686. Släkten utslocknad på svärdssidan 1848.
Se även Stierna, Stiernhielm och Swedenborg.
Bongenhielm Svensk släkt från Södermanland. Hette förut Bonge. Adlad 1694. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1699, som adlig släkt nr. 1352.

[redigera] Adlade efter år 1700

Hiort af Ornäs släkten adlades år 1768 och introducerades år 1774 i Sveriges riddarhus, som adelsfamilj nr. 2012.

von Bahr Släkten är en Pommersk släkt från Stralsund och adlades år 1719 och introducerades år 1720 i Sveriges riddarhus, som adelsfamilj nr. 1648.

Adlerberg Johan Aron A. adlades år 1776 men dog redan år 1785 av att ha ätit gift. familjen bytte dock senar namn till Lindberg

Montgomery. Urgammal engelsk-skotsk släkt. Ursprungligen från Normandie. Inkom till Sverige kring 1720. Naturaliserad 1736, en ytterligare släkt med samma namn adopterad år 1774 och introducerad med samma nummer. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1776, som adlig släkt nr 196

Munck af Rosenschöld. Dansk släkt. Hette förut Munck. Adlad 1799. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1799, som adlig släkt nr: 2160.

von Wachenfelt. Tysk släkt Hannover, Mecklenburg. Hette förut Wachenhausen. Adlad 1688. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1723 som adlig släkt nr: 1743. Medlemmar av släkten skriver sig von Wachenfelt.

Wadenstierna. Svensk släkt från Uppland. Hette förut Wadensteen. Adlad 1702. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1703. Som adlig släkt nr. 1387. Upphöjdes 1766 i friherrligt stånd, men har inte för denna värdighet tagit introduktion på Sveriges Riddarhus. Är introducerad som adlig släkt nr. 98 på Finlands Riddarhus samt som Baroni i Baltikum.

Swedenborg Svensk släkt från Dalarna. Ättlingar till Jesper Svedberg. Adlad 1719. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1720 som adlig släkt nr. 1598. Se även Stierna, Stiernhielm och Schönström.

af Wetterstedt. Svensk släkt från Västergötland. Hette förut Wetterstedt. Samma släkt som adliga släkten med samma namn. Adlad 1772. Friherrlig 1806. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1776 som friherrlig släkt nr: 327. Endast huvudmannen har friherrlig värdighet.

Mannerstråle. Finsk släkt från Ingermanland. Hette förut Neüman. Adlad 1759. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1776, som adlig släkt nr: 2069.
von Schéele. Pommersk släkt adlades år 1768 och introducerades år 1776 i Sveriges riddarhus, som adelsfamilj nr. 2059.

[redigera] Adlade efter år 1800

Dardel, schweizisk ätt, kaptenen i engelsk tjänst Georges-Alexandre Dardel kom till Sverige 1808 och adlades här 1810, släktmedlemmarna skriver sig de Dardel, eller von Dardel.

Börtzell adlades år 1810
von Koch, majoren Nils Koch adlades år 1815.

[redigera] Adlade efter år 1900

Hedin Upptäcktsresanden Sven Hedin adlades år 1902 av kung Oscar II, och blev den sist adlade i Sverige. Konungen miste rätten att adla år 1974 när den nya regeringsformen trädde i kraft.

[redigera] Andra utslocknade ätter

Adelheim Utslocknad. Brukspatronen Carl Fredrik A. avsade sig sitt adelsskap och kom att kalla sig Borgström. Han tog en överdos opium och släckte sin ätt år 1806.

Bergenskjöld - löjtnanten vid Närkes regemente John B. var så deprimerad p.g.a dåliga affärer och en alltmer belastad ekonomi att han 1867 tog sitt eget liv och slöt därmed sin adliga ätt.
Ehrenskiöld - Carl Gustaf E. var ute och red när hans häst av någon okänd anledning kastade av sin ryttare, som avled och slöt sin ätt.
von Flygarell - Kornetten och vaktmästaren vid livgardet till häst, Carl Fredrik F., avled 1834 i kolera och slöt därmed sin ätt.
Kanterberg - Johan Fredrik K. var löjtnant vid livdragonerna ute på Drottningholm. Han dog 1787 i en duell och slöt sin ätt.
Plantenstedt - Hovrättsassessorn Olof P. dog 1721 efter att ha blivit överkörd på gatan och fått båda benen krossade. Med honom dog ätten ut.
Stegman - Utslockande med översten Jakob S. som drunknade efter det att skeppet Kronan sjönk 1676.