Överståthållarämbetet

Överståthållarämbetet (ÖÄ) var benämningen på den högsta civila förvaltningsmyndigheten för Stockholms stad under åren 1634–1967. Överståthållarämbetet motsvarade länens länsstyrelser. ÖÄ leddes av en överståthållare med en underståthållare som sin ställföreträdare och närmaste medarbetare.

Regeringsformen av 29 juli 1634, genom vilken ordnad lantregering (länsstyrelse) infördes i Sverige, påbjöd, att Stockholms stad skulle ha en särskild styresman med titeln ”öfverståthållare” (i det ursprungliga förslaget till regeringsform benämndes han ”öfverburggrefve”, men detta namn ändrades vid överläggning i rådet 11 juni 1634). Överståthållaren skulle (jämlikt § 23) vara den förste bland Kunglig Majestäts befallningshavande och alltid vara en av rikets råd. I § 24 säges, att ”hans ämbete skall vara att si uppå och drifva Stockholms slotts byggning och hvad annan byggning konungen förehafver i Stockholm. Sedan skall han enkannerligen vara stadsens och borgerskapets förman”. I 1720 års regeringsform bestämdes, att överståthållarämbetet skulle besättas med män utom rådet.

År 1776 fick överståthållaren sin första allmänna instruktion. I instruktion av 1791 upphävdes överståthållarens tillsyn och befattning med Stockholms slott och dess byggnad. 1815 delades ämbetet på tre avdelningar:

1. Överståthållarens kansli (till 1791 kallat Slottskansliet) som handlade utsökningsmål och handlade byggnads- med flera ärenden.
2. Överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, som förordnade om mantalsskrivningarnas förrättande, bevillningstaxeringens verkställande, krono- och kommunalutskyldernas debiterande, uppbärande och redovisande med vad därtill hörde.
3. Överståthållarämbetet för polisärenden, som från 1865 fördelade sig på poliskammaren och polisdomstolen. Hit hörde poliskåren, som bestod av kriminalavdelningen, ordonnansavdelningen, centralavdelningen, hamnavdelningen och distriktsavdelningen. Hit hörde ock den 1917 upprättade polisskolan.

Överståthållarämbetet lades ner i samband med utgången av 1967, då Stockholms stad slogs ihop med Stockholms län. Den siste överståthållaren hette Allan Nordenstam, och han blev också den förste landshövdingen i det nya sammanslagna Stockholms län.

Överståthållarämbetet var lokaliserat till Slottsbacken 6.

[redigera] Överståthållare 1634–1967

• 1634–1644 Clas Larsson Fleming
• 1645–1650 Knut Jöransson Posse
• 1650–1652 Herman Fleming
• 1652–1663 Schering Rosenhane
• 1664–1665 Claes Tott
• 1665–1673 Axel Carlsson Sparre
• 1673–1678 Claes Rålamb
• 1678–1682 Göran Gyllenstierna
• 1682–1705 Kristofer Gyllenstierna
• 1705–1714 Knut Posse
• 1710–1711 Jacob Burensköld (tf.)
• 1714 Jacob Spens (tf.)
• 1714–1732 Gustaf Adam Taube
• 1732–1738 Michael Törnflycht
• 1739–1753 Rutger Fuchs
• 1753–1759 Johan Christoffer von Düring
• 1759–1769 Jakob Albrekt von Lantinghausen
• 1770–1772 Axel Wrede Sparre
• 1772–1773 Thure Gustaf Rudbeck
• 1772 Carl Fredrik Pechlin (tf.)
• 1773–1791 Carl Sparre
• 1789 Adolf Fredrik Munck (tf.)
• 1792 Gustaf Mauritz Armfelt
• 1792–1795 Carl Vilhelm Modée
• 1795–1797 Hans Henric von Essen
• 1797 Samuel af Ugglas
• 1797–1800 vakant
• 1800 Samuel af Ugglas
• 1800–1809 vakant
• 1809–1810 Vilhelm Mauritz Klingspor
• 1810–1812 Anders Fredrik Skjöldebrand (tf.)
• 1812–1818 Carl Mörner
• 1815 Johan August Sandels (tf.)
• 1816–1818 Olof Rudolf Cederström (tf.)
• 1818–1828 Daniel Edelcreutz (tf.)
• 1828–1830 Carl Johan af Nordin (tf.)
• 1830–1838 Jakob Vilhelm Sprengtporten
• 1838–1842 Axel Johan Adam Möllerhjelm (tf.)
• 1839 Claes Hans Rålamb (tf.)
• 1841, 1842–1844 Mauritz Axel Lewenhaupt (tf.)
• 1844–1848 Jakob Vilhelm Sprengtporten
• 1848–1862 Jakob Essen Hamilton
• 1862–1874 Gillis Bildt
• 1874–1888 Gustaf af Ugglas
• 1888–1902 Claës Gustaf Adolf Tamm
• 1899 Fredrik von Essen (tf.)
• 1902–1911 Robert Dickson
• 1911–1912 Carl Hederstierna
• 1912–1920 Johan Ramstedt
• 1920–1928 Carl Hederstierna
• 1928–1933 Gustaf Henning Elmquist
• 1933–1949 Torsten Nothin
• 1949–1963 Johan Hagander
• 1963–1967 Allan Nordenstam

[redigera] Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Öfverståthållarämbetet, 1904–1926 ^(Not).